Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

HBT-personer i Moldavien

Skriftlig fråga 2002/03:1013 av Fridolin, Gustav (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-26
Anmäld
2003-05-26
Besvarad
2003-06-04
Svar anmält
2003-06-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 maj

Fråga 2002/03:1013

 av Gustav Fridolin (mp) till utrikesminister Anna Lindh om HBT-personer i Moldavien

Nyligen genomfördes det andra moldaviska Pridefirandet i huvudstaden Chisinau. Arrangemanget var välorganiserat av Gender Doc-M men arrangörerna hade stora problem med polisens försök att stoppa Pridefirandet. Man förbjöd arrangörerna att lägga ned en krans vid en staty av kung Stefan cel Mare och man försökte också förbjuda öppnandet av en konstutställning då polisen felaktigt påstod att det inte är tillåtet att ha konstutställningar i en bar. De utländska gästerna bemöttes bryskt av polisen och vid ett tillfälle gjorde utlänningspolisen en specialkontroll av bland annat en svensk deltagare. Det bör tilläggas att aktionerna mot Pridefirandet leddes av Chisinaus högste polischef, varför det inte handlar om enskilda polismäns bristande kompetens.

Trots att homosexuella förbindelser inte längre är förbjudna försöker många moldaviska myndigheter att motarbeta en öppnare attityd till landets homo- och bisexuella medborgare. Moldavien är medlem i Europarådet och har som sådan förbundit sig att respektera mänskliga rättigheter, också för HBT-personer. Som framgår av händelserna i samband med Pridefirandet är dock den praktiska efterlevnaden av Europarådets regelverk synnerligen bristfällig.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesministern vilka åtgärder ministern är beredd att vidta för att påtala Moldaviens bristande respekt för HBT-personers mänskliga rättigheter.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1013 besvarad av

den 4 juni

Svar på frågorna 2002/03:1013 om HBT-personer i Moldavien och 1014 om bistånd till moldavisk HBT-rörelse

Utrikesminister Anna Lindh

Gustav Fridolin har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att påtala Moldaviens bristande respekt för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners (HBT) mänskliga rättigheter. Gustav Fridolin har vidare frågat statsrådet Jan O Karlsson vilka åtgärder han är beredd att vidta för att säkra det svenska stödet till den moldaviska rörelsens arbete för HBT-personers mänskliga rättigheter. Denna andra fråga har överlämnats till mig. Jag besvarar således de båda frågorna i ett sammanhang.

Jag håller med Gustav Fridolin om att det finns brister i Moldaviens respekt för HBT-personers rättigheter.

Hänvisningen till Moldaviens åtaganden som medlem i Europarådet är relevant. Det finns en rad frågor om de mänskliga rättigheterna som bör lyftas fram i Moldavien och HBT-personers rättigheter är en av dem. Vår ambassad i Bukarest, som bevakar Moldavien, står i nära kontakt med den icke-statliga HBT-organisationen Gender-Doc i Moldavien och har i möten med representanter för Moldaviens regering betonat vikten av att respektera mänskliga rättigheter och att motarbeta och stävja diskriminering i alla dess former @ inklusive mot HBT-personer. Den svenska regeringen kommer att fortsätta verka för att alla frågor som berör respekt för de mänskliga rättigheterna förs upp på den bilaterala agendan.

Vi måste komma ihåg att attitydförändringar är en långsiktig process och att ett stort mått av tålamod krävs från vår sida. För inte så länge sedan var Moldavien en del av Sovjetunionen och landet har sedan självständigheten haft en mycket svår omställningsperiod. Moldavien är i dag Europas fattigaste land.

Sida håller nu på att förbereda en ny treårig landstrategi för Moldavien, vilket ger oss ett utmärkt tillfälle att betona vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna. Inom den planerade utökade satsningen på de mänskliga rättigheterna de närmaste åren kommer då att ges möjlighet att finansiera projekt som stöder HBT-grupper. Jag vill betona att svenskt stöd syftar till att vara institutionsuppbyggande. Vi vill bygga upp ett långsiktigt samarbete och åstadkomma förändringar.

I Moldavien har Gender-Doc och RFSL fått stöd via Sida genom Forum Syd, en ramorganisation som stöder svenska föreningars samarbete med utländska parter. Gender-Doc fick förra året dels stöd för att ordna en Pridefestival, dels ett bidrag till en publikation.

I år fick RFSL avslag på sin ansökan att ordna en Pridefestival med motiveringen att förslaget inte mötte de krav på institutionsuppbyggnad och kapacitetsutveckling som Sida satt upp. Detta betyder inte att Sida utesluter stöd till HBT-rörelser i Moldavien framöver. Det är Sida som självständigt inom ramen för sin verksamhet fattar beslut om stöd till enskilda projektförslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.