hatbrott riktade mot HBT-personer
Skriftlig fråga 2004/05:1572 av Holm, Ulf (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-05-03
- Anmäld
- 2005-05-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-05-12
- Svar anmält
- 2005-05-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 maj
Fråga 2004/05:1572
av Ulf Holm (mp) till justitieminister Thomas Bodström om hatbrott riktade mot HBT-personerNu i veckan framkom det att det uppmärksammade mordet på en 15-årig pojke i Stockholm visade sig röra sig om ännu ett hatbrott. Den 13-åring som häktats angav nämligen vid åtalet att han hade ett utbrett hat mot bögar. Enligt uppgifter i media ska han också ha nazistiska sympatier. Detta är bara en i rad av alla uppmärksammade hatbrott som framkommit på senare tid. Enligt uppgifter från RFSL så har antalet hatbrott ökat markant. 51 % av HBT-män och 53 % av HBT-kvinnor har utsatts för brott på grund av deras sexuella läggning. 1996 var samma siffror 28 respektive 20 %.
Hatbrotten mot homosexuella, bisexuella och transpersoner har ökat och nu krävs att samhället sätter in mer resurser för att motverka detta våld.
Jag vill därför fråga justitieministern vilka initiativ han kommer att ta för att motverka ökningen av hatbrotten mot HBT-personer.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1572 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:1572 om hatbrott riktade mot HBT-personer
Justitieminister Thomas Bodström
Ulf Holm har frågat mig vilka initiativ jag kommer att ta för att motverka ökningen av hatbrotten mot HBT-personer.
Regeringen har i olika sammanhang konstaterat att arbetet för att motverka rasism, främlingsfientlighet och homofobi är en av de viktigaste samhällsfrågorna över huvud taget. Detta arbete bedrivs fortlöpande inom alla delar av samhället och genom insatser av olika slag.
Som justitieminister vill jag särskilt framhålla arbetet med att öka kunskapen och medvetandet om dessa frågor inom rättsväsendet. År 2003 fick Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Riksåklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att upprätta kompetensstrategier i frågor om diskriminering, särskilt diskriminering på grund av sexuell läggning. Uppdragen har följts upp med återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2004 om de åtgärder som vidtagits med anledning av strategierna.
De flesta polismyndigheter, däribland de tre storstadsmyndigheterna, har strategidokument eller handlingsplaner som avser hatbrott. Polismyndigheterna samverkar i allt större omfattning med externa myndigheter och organisationer, till exempel Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, invandrarföreningar och frivilligorganisationer. Vid polismyndigheterna finns också kontaktpersoner för hatbrott.
Sedan 2001 genomförs dessutom årliga utvecklingskonferenser om homofobi, antisemitism och främlingsfientlighet med mera. Konferenserna anordnas av Rikspolisstyrelsen i samverkan med bland andra Säkerhetspolisen, Åklagarmyndighetens speciellt utsedda åklagare, Polishögskolan och kontaktpersonerna på polismyndigheterna.
Jag vill också framhålla att strafflagstiftningen innehåller flera bestämmelser som skyddar grupper och individer mot kränkningar och övergrepp på grund av sexuell läggning. Det gäller till exempel bestämmelserna om hets mot folkgrupp, som sedan 2003 kan medföra fängelse i upp till fyra år, olaga diskriminering, förolämpning, förtal och uppvigling. Oavsett vilket brott det handlar om är det dessutom alltid försvårande när motivet för brottet har varit att kränka en person på grund av hans eller hennes sexuella läggning.
När det gäller arbetet på andra områden är givetvis skolan viktig. Skolan ska förmedla värden som alla människors lika värde, individens frihet och integritet samt solidaritet med svaga och utsatta. Under de senaste fem åren har en mängd insatser gjorts för att öka medvetenheten om kränkande behandling i skolan. Senast har Myndigheten för skolutveckling presenterat ett stödmaterial för skolornas framtagande av handlingsprogram mot kränkande behandling bland elever och anställda.
Homo- och bisexuellas rättigheter och möjligheter uppmärksammas även i regeringens uppdrag till till exempel arbetsmarknaden och försvaret. För högskolan och vissa andra samhällsområden har det under de senaste åren införts nya lagar mot diskriminering, bland annat diskriminering på grund av sexuell läggning. Under 2005 avser regeringen att föreslå en sådan lagstiftning för skolan. Det kan i sammanhanget nämnas att en parlamentarisk kommitté, Diskrimineringskommittén, har fått i uppdrag att undersöka om det finns behov av att införa ett särskilt skydd mot diskriminering av transpersoner och hur ett sådant i så fall ska utformas.
Nämnas kan också det arbete som utförs av den statliga myndigheten Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Vidare har statligt stöd under en rad år utgått till bland andra Riksförbundet för sexuellt likaberättigande och Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.