Hästens bidrag till öppna landskap
Skriftlig fråga 2016/17:370 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-23
- Överlämnad
- 2016-11-24
- Anmäld
- 2016-11-25
- Svarsdatum
- 2016-11-30
- Sista svarsdatum
- 2016-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Hästen bidrar till öppna landskap precis som andra betande djur men är inte en stödgrundande djurenhet. Vilka skäl har vänsterregeringen för det?
Den svaga vänsterregeringen tycks inte ha några framtidsvisioner eller strategier för hur hästen, som är en framgångsrik brygga mellan stad och land, ytterligare kan bidra till landsbygdsutveckling, integration, social hållbarhet och bättre hälsa för att nämna några positiva effekter.
Enligt EU:s förordning 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling bör stöden till jordbrukare i bergsområden och i andra områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, genom främjande av fortsatt användning av jordbruksmark bidra till att bevara landsbygden och bevara och främja hållbara jordbrukssystem. Även ersättningen för LFA och vall syftar till att främja det landsbygdsbevarande arbetet, bevara och främja hållbara jordbrukssystem och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen.
Hästens egenskaper som betesdjur medför en landskapsvårdande insats och hästen är därtill anpassad för att beta på andra marker, med exempelvis lägre näringsinnehåll, än vad många nötkreatur och får kräver. Hästen lämpar sig även väl för växelbete med andra djurslag, vilket visat sig kunna bidra till sänkt parasittryck i markerna, mindre behov av avmaskning samt därmed minskad resistens.
Trots dessa positiva egenskaper med direkt koppling till ovan nämnda stödsystem är hästen inte en stödgrundande djurenhet i landsbygdsprogrammet. Det visar på brister i systemet och behöver åtgärdas; för att inte hästnäringen, som i dagsläget har liknande krav på sig som övrig djurnäring men inte samma ersättningsmöjligheter, ska förfördelas behöver man se över hur hästen kan implementeras som stödgrundande djurenhet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Avser statsrådet att vidta konkreta åtgärder för att förbättra hästnäringens villkor i allmänhet och göra hästen till stödgrundande djurenhet på lika villkor som andra betande djur i synnerhet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:370 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2016/07327/HL | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:370 av Cecilia Widegren (M) Hästens bidrag till öppna landskap
Cecilia Widegren har frågat mig om jag avser att vidta konkreta åtgärder för att förbättra hästnäringens villkor i allmänhet och göra hästen till stödgrundande djurenhet på lika villkor som andra betande djur i synnerhet.
Hästen har en viktig betydelse för vår samhällsekonomi. Med de spridningseffekter hästnäringen har så omsätter sektorn årligen 45–50 miljarder kronor och innefattar 30 000 heltidsarbeten. Regeringen stödjer hästnäringen bland annat genom det avtal som staten har med ägarna till AB Trav och Galopp, Svensk Travsport och Svensk Galopp. Genom det gällande avtalet finansieras Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) med 50 miljoner kronor per år för övergripande insatser av riksintresse för hästsektorn i Sverige. HNS har uppdraget att långsiktigt stärka och utveckla svensk hästnäring. Dessa medel finansierar bland annat kompetensförsörjning till hästnäringen, forskning, barn- och ungdomsverksamhet, utveckling av avel och uppfödning samt de tre riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången.
Tillämpningen av EU-regelverken då det gäller att inkludera hästar i landsbygdsprogrammet skiljer sig inte åt mellan föregående programperiod, som alliansregeringen ansvarade för, och den innevarande programperioden.
EUs förordning för landsbygdsutveckling anger som syfte för kompensationsstödet att stödet ska ersätta jordbruket för de sämre produktionsförhållandena i de utpekade områdena. Syftet är uttalat att stödet ska riktas till jordbruksproduktion för att bevara detta i områden med sämre förutsättningar. Av de hästar som finns på jordbruksföretag (ca 100 000 av det totala antalet hästar på 360 000 stycken) hålls det stora flertalet för sport- eller hobbyverksamhet alltså inte för jordbruksproduktion. Jordbruksverket skattar att cirka 10 procent av de hästar som finns i jordbruksföretag kan räknas som att de ingår i någon form av jordbruksproduktion, det vill säga cirka 10 000 av de 360 000 hästar som finns i landet. Att skilja ut hästar som används för jordbruksproduktion är svårt om det ska ske på ett rättssäkert och rättvist sätt då en rad problem med gränsdragningar uppstår.
Däremot så kan hästar användas som betande djur i andra arealbaserade stödsammanhang, främst då för att hävda ängs- och betesmarker i det riktade stödet till den typen av marker. Genom detta bidrar hästarna till att hålla marker i hävd som annars skulle vuxit igen och därmed inte ens klarat de krav på skötsel som ställs för gårdsstödet.
I landsbygdsprogrammet så finns inte bara arealbaserade stöd utan även företags- och projektstöd för att utveckla näringslivet på landsbygden. Detta är stöd för utveckling av företagande och erbjuder möjligheter till bl.a. kompetensutveckling och investeringsstöd för såväl hästföretagare som andra företagare verksamma på landsbygden.
Stockholm den 30 november 2016
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.