Handläggningstiderna för validering av legitimationen för utländsk sjukvårdspersonal
Skriftlig fråga 2015/16:877 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Besvarad
- 1899-01-01
- Inlämnad
- 2016-02-26
- Överlämnad
- 2016-02-26
- Anmäld
- 2016-03-01
- Sista svarsdatum
- 2016-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Långa väntetider och brister i tillgänglighet är alltjämt hälso- och sjukvårdens största utmaning, tillsammans med ett stort och växande behov av nya medarbetare.
I en tidigare skriftlig fråga 2015/16:815 belyste jag att Kommunal förvägrar nyanlända läkare att arbeta som undersköterskor under tiden som de väntar på att få sin svenska läkarlegitimation och frågade vad regeringen gör för att det ska bli lättare för nyanlända läkare att komma in på den svenska arbetsmarknaden i väntan på svensk legitimation.
I sitt svar skrev Ylva Johansson följande: ”I maj 2015 beslutade regeringen att tillskjuta medel samt gav Socialstyrelsen i uppdrag att korta handläggningstiderna för validering av utländsk sjukvårdspersonals legitimationer. Socialstyrelsen har även fått ökade resurser för validering av utländsk utbildning inom hälso- och sjukvården med 65 miljoner för 2016 och 42 miljoner kronor per år från 2017.”
Jag förutsätter att ministern följer detta noga och kan redovisa resultatet av dessa tillskjutna medel och ökade resurser.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hur mycket kortare och snabbare handläggningstiderna har blivit för validering av utländsk sjukvårdspersonals legitimationer samt validering av utländsk utbildning inom hälso- och sjukvården.
Svar på skriftlig fråga 2015/16:877 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/01615/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:877 av Jenny Petersson (M) Handläggningstiderna för validering av legitimationen för utländsk sjukvårdspersonal
Jenny Petersson har frågat arbetsmarknadsministern hur mycket kortare och snabbare handläggningstiderna har blivit för validering av utländsk sjukvårdspersonals legitimationer samt validering av utländsk utbildning inom hälso- och sjukvården.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag vill inleda med att säga att det är mycket angeläget att effektivisera handläggningstiderna för validering av hälso- och sjukvårdsutbildningar utanför EU/EES. Av denna anledning gör regeringen flera satsningar på området precis som arbetsmarknadsministern påtalade i sitt svar på riksdagsfrågan 2015/16:815 från Jenny Petersson.
Det är viktigt att understryka att för att upprätthålla en hög kvalitet och patientsäkerhet i den svenska sjukvården, måste det samtidigt ske en systematisk prövning av kunskaperna hos dessa individer innan svensk legitimation utfärdas. Socialstyrelsen ansvarar för att bedöma om den sökande har de kunskaper och färdigheter som krävs i enlighet med gällande lagstiftning. I takt med att antalet asylsökande har ökat i Sverige, har också ansökningarna om att få sin utländska hälso- och sjukvårdsutbildning prövad och att få svensk legitimation ökat. Antalet ansökningar om legitimation från personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning har fördubblats de senaste tre åren. Detta i kombination med att dokumentationen ibland är bristfällig eller obefintlig försvårar utredningsarbetet för Socialstyrelsen.
Mot denna bakgrund avsatte regeringen mycket riktigt redan förra året 18,5 miljoner kronor extra för att myndigheten skulle korta handläggningstiderna för det första beslutet som avser om en utbildning utanför EU/EES är likvärdig med svensk hälso- och sjukvårdsutbildning. År 2014 avsatte Socialstyrelsen drygt 13 miljoner kronor från sitt förvaltningsanslag för denna verksamhet. I budgetpropositionen för 2016 avsätter regeringen 65 miljoner kronor för att effektivisera hela processen vid Socialstyrelsen, från den första ansökan för bedömning av likvärdighet till beslut om svensk legitimation. Från och med 2017 beräknas 42 miljoner kronor årligen för ändamålet. Tillskottet motsvarar således en ansenlig resursförstärkning för området.
Socialstyrelsen arbetar med att korta sina handläggningstider genom förenklingar och effektiviseringar i den interna handläggningsprocessen och genom att kontinuerligt följa upp handläggningstider utifrån uppsatta mål och nyckeltal. Myndigheten har även genomfört resursförstärkningar på så väl handläggar- som på ledningsnivå. Allt detta, tillsammans med en ökad långsiktighet i regeringens styrning, har redan givit effekt.
Sedan slutet av december 2015 till slutet av innevarande månad beräknas exempelvis tiden från att en ansökan kommer in från en läkare som åberopar specialistkompetens och därmed har möjlighet att genomföra provtjänstgöring, till en första prövning, ha minskat med 10 månader. Inom några veckor kommer väntetiden för denna grupp att vara i nivå med väntetiden för övriga grupper som idag ligger på cirka 8 månader. Myndigheten arbetar dock för att korta handläggningstiderna ytterligare. Socialstyrelsen arbetar även med att förbättra informationen och dialogen gentemot de sökande och andra berörda aktörer. Den 29 februari i år lanserades bl.a. en ny webblösning för förbättrad och mer användaranpassad kommunikation på arabiska, engelska och svenska.
Socialstyrelsen har dessutom inlett en dialog med alla relevanta aktörer på området för att säkerställa en effektivisering av hela valideringsprocessen. Socialstyrelsen vill skapa en struktur där den faktiska bevisade kunskapen ska komma att väga tyngre än dokumentation. Diskussionerna avser därför bl.a. kunskapsprov som är en central del i valideringsprocessen. Proven ska omfatta alla legitimationsyrken på hälso- och sjukvårdsområdet och syftar till att pröva kunskaper motsvarande legitimationsnivå.
För att säkerställa fler vägar till en svensk legitimation utan onödiga dröjsmål har regeringen dessutom en särskild satsning på kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning som idag omfattar utbildningar för bl.a. läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Dessa utbildningsinsatser förstärks under innevarande år genom att ytterligare 25 miljoner kronor inklusive studiemedel avsatts för ändamålet. I budgetpropositionen för 2016 beräknas för samma ändamål ytterligare 75 miljoner kronor 2017, 220 miljoner kronor 2018 och 340 miljoner kronor 2019. Detta innefattar bl.a. att fler personer ska ha möjlighet att delta i de befintliga utbildningarna men också att utbildningar inom fler yrkesområden byggs upp, däribland kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk psykologutbildning samt biomedicinsk analytikerutbildning.
Parallellt med detta arbete har ett så kallat snabbspår för de 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena tagits fram av arbetsmarknadens parter i samarbete med Arbetsförmedlingen. Snabbspåret utgår från de största grupperna nyanlända inom området - läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. Snabbspåret ska möjliggöra att information om vägen till svensk legitimation ges systematiskt och redan vid ansökan om uppehållstillstånd. Svenskundervisningen påbörjas tidigt och följs av möjligheter till studier i yrkessvenska. Så kallade introduktionskurser inför Socialstyrelsens kunskapsprov anordnas som ett stöd inför provet och yrkeskompetensbedömningar ska ge individen bättre förutsättningar att praktisera under valideringsprocessens gång.
Sammantaget innebär de satsningar på valideringsprocessen som görs inom ramen för årets budget en betydande förstärkning. Regeringen har en regelbunden dialog med Socialstyrelsen i ärendet och vi får nu indikationer på att processen håller på att bli effektivare. Många nyanlända har värdefull erfarenhet och utbildning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Att nyanlända snabbt kommer i arbete innebär en vinst för både individen, svensk hälso- och sjukvård och samhället.
Stockholm den 9 mars 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.