handläggningstid i hovrätt för tvistemål
Skriftlig fråga 2001/02:770 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-20
- Anmäld
- 2002-03-05
- Besvarad
- 2002-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:770
av Ulla-Britt Hagström (kd) till justitieminister Thomas Bodström om handläggningstid i hovrätt för tvistemålDet saknas ett allmängiltigt svar på vad som kan anses vara en längsta tid för handläggning i hovrätten för mål av icke-komplicerad natur. Ett exempel är en dom om frikraftsersättning som i april 1999 överklagades till hovrätt men ännu inte fått någon dom avkunnad.
Vid tvistemål i hovrätt saknas krav i lagen på att målen ska handläggas inom en viss längsta tid. Enligt 20 § förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion ska ett mål eller ärende "avgöras så snart det kan ske". Vilka mål och ärenden som är förtursmål eller förtursärenden bestäms enligt nämnda lagrum i hovrättens arbetsordning.
Ett mål om rätten till frikraft för fastighetsägare med vattenrätt kanske inte ses som ett ärende med förtur. Det är dock orimligt att ett mål ska ta tre år att få utrett. Ytterst handlar det om två parter som är angelägna om, och beroende av, besked.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till justitieministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skapa förutsättningar för att förbättra handläggningstiderna för tvistemål i hovrätt?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:770 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:770 om handläggningstid i hovrätt för tvistemål
Justitieminister Thomas Bodström
Ulla-Britt Hagström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa förutsättningar för att förbättra handläggningstiderna för tvistemål i hovrätt.
Att de som vänder sig till domstol får sina frågor behandlade och tvister lösta så snabbt som möjligt är ett mycket viktigt rättssäkerhets- och samhällsintresse. Även för vittnen och andra inblandade är det viktigt att mål handläggs utan något onödigt dröjsmål.
Sedan ett antal år har regeringen i samband med de årliga regleringsbreven för domstolsväsendet satt upp mål för verksamheten med det övergripande syftet att handläggningen vid landets domstolar ska ske på ett rättssäkert och effektivt sätt. Inriktningen är att genomströmningstiderna generellt ska minska för samtliga målkategorier. Antalet ännu inte avgjorda mål och målens åldersstruktur ska förbättras. Med denna utgångspunkt sätter regeringen varje år upp riktmärken för målutvecklingen vid domstolarna. Av Domstolsverkets återrapportering framgår att resultatet successivt har förbättrats. I regleringsbrevet för 2002 har regeringen ytterligare höjt ambitionsnivån när det gäller hovrätternas målavverkning för tvistemål. Härutöver har ett kontinuerligt utvecklingsarbete av arbetsformer och organisation ägt rum för att ge hovrätterna bästa möjliga förutsättningar för att snabbt och rättssäkert lösa sina uppgifter.
Men detta är inte tillräckligt. Vi måste även se till att det processuella regelverket är utformat på ett sådant sätt att mål och ärenden kan handläggas inom en rimlig tid. När rättegångsbalkens bestämmelser infördes för mer än 50 år sedan såg omvärlden inte ut som den gör i dag. Rättegångsbalken har sedan den tillkom varit föremål för översyn vid flera tillfällen, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar.
Inom departementet pågår ett omfattande arbete som syftar till att förbättra och modernisera förfarandereglerna i allmän domstol. När det gäller processen i hovrätterna läggs i departementspromemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36), som remissbehandlades i höstas, ett antal förslag fram som syftar till att förbättra och effektivisera handläggningen i hovrätterna, bl.a. för att åstadkomma snabbare avgöranden. Vid årsskiftet överlämnade dessutom 1999 års rättegångsutredning sitt slutbetänkande En modernare rättegång (SOU 2001:103). I betänkandet, som nu är ute på remiss, finns en rad förslag på hur rättegången i tvistemål kan förbättras.
Jag är övertygad om att de åtgärder som vidtagits och de förslag till lagstiftning som för närvarande är föremål för beredning @ om de genomförs @ ytterligare kommer att förkorta handläggningstiderna för tvistemål i hovrätt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.