Händelseutvecklingen i Xinjiang

Skriftlig fråga 2020/21:1422 av Hans Wallmark (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-22
Överlämnad
2021-01-23
Anmäld
2021-01-26
Svarsdatum
2021-02-03
Sista svarsdatum
2021-02-03
Besvarad
2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I samband med utfrågningen i den amerikanska senaten av Antony Blinken, nominerad till utrikesminister i Bidenadministrationen, manifesterades det breda stöd som finns i den amerikanska kongressen gällande förhållningssättet till Folkrepubliken Kina och regimen i Pekings människorättsbrott.

Blinken meddelade under utfrågningen att han delar den avgående utrikesministern Pompeos nyligen framförda uppfattning att Kinas agerande i Xinjiang kan betraktas som ett försök att begå folkmord. Den senaste tiden har det ju också kommit upprörande avslöjanden om arbetsläger och andra grova attacker på befolkningen i provinsen.

Med anledning av detta önskar jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern och regeringen att agera för att Sverige inom EU i fråga om den gemensamma utrikespolitiska linjen likt USA ska definiera utvecklingen i Xinjiang som folkmord?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1422 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1422 av Hans Wallmark (M)
Händelseutvecklingen i Xinjiang

Hans Wallmark har frågat mig om jag och regeringen avser att agera för att Sverige inom EU i fråga om den gemensamma utrikespolitiska linjen likt USA ska definiera utvecklingen i Xinjiang som folkmord.

Jag har vid flertalet tillfällen framhållit att regeringen ser mycket allvarligt på situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang. I mitt svar den 27 januari på fråga 2020/21:1362 Folkmordet i Xinjiang redogjorde jag för regeringens hållning på det område Hans Wallmark tar upp i sin fråga. Regeringens hållning ligger fast.

Det är av genomgående stor betydelse att det internationella samfundet får tillträde till Xinjiang för att på plats skaffa sig ett detaljerat underlag om utvecklingen och för att möjliggöra en bedömning om övergreppen skulle kunna betraktas som folkmord. Sverige ställer därför sig bakom EU:s begäran att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska beviljas meningsfullt tillträde till Xinjiang av Kina.

Att folkrätten inklusive de mänskliga rättigheterna upprätthålls berör hela det internationella samfundet. Därför har Sverige vid flertalet tillfällen tagit upp situationen i Xinjiang i internationella sammanhang. Vid det senaste mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter i september uttryckte Sverige oro över situationen i Xinjiang. Därtill anslöt sig Sverige i oktober 2020 till ett gemensamt anförande under FN:s generalförsamlings tredje utskott, där stark kritik riktades mot Kinas agerande i Xinjiang. Även EU har vid upprepade tillfällen uttryckt stark oro för den fortsatta utvecklingen i Xinjiang. EU framförde denna oro direkt till det kinesiska ledarskapet i samband med toppmötena mellan EU och Kina i juni och september förra året.

Regeringen kommer att fortsätta att ta upp utvecklingen i Xinjiang i direkta kontakter med kinesiska företrädare samt inom EU, FN och andra sammanhang så länge situationen består.

Stockholm den 3 februari 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.