Handel med svenska personuppgifter

Skriftlig fråga 2016/17:1265 av Johan Forssell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-04-24
Överlämnad
2017-04-25
Anmäld
2017-04-26
Svarsdatum
2017-05-03
Sista svarsdatum
2017-05-03
Besvarad
2017-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Sveriges Radios Ekot har den 21 april rapporterat om att det pågår en omfattande handel med svenska personuppgifter och identitetshandlingar. Det handlar om både svenska och utländska id-kort, LMA-kort, pass och bankkonton som man kan köpa eller hyra. Dessa personuppgifter och identitetshandlingar kan sedan användas för att möjliggöra för en person som vistas olagligt i Sverige att både arbeta och fortsätta vistas utan tillstånd i Sverige. Enligt Ekots granskning bedrivs handeln i två fall helt öppet på två stycken nätforum. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att ta några initiativ med anledning av de uppgifter som framkommit om den omfattande handeln med svenska personuppgifter och identitetshandlingar?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1265 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2016/17:1265 av Johan Forssell (M) Handel med svenska personuppgifter

Johan Forssell har frågat justitie- och migrationsministern om han avser att ta några initiativ med anledning av de uppgifter som framkommit om den omfattande handeln med svenska personuppgifter och identitetshandlingar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Även om det inte finns några säkra uppgifter på hur omfattande handeln med identitetsuppgifter och identitetshandlingar är så ser regeringen allvarligt på att det faktiskt förekommer sådan handel.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att försvåra missbruket av identitetsuppgifter och identitetshandlingar. Redan i september 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att föreslå åtgärder som är ägnade att minska missbruket av identitetshandlingar. Utredaren kommer att redovisa sitt uppdrag den 5 maj 2017.

Under 2016 infördes också en ny straffbestämmelse om olovlig identitetsanvändning. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade. Under samma år infördes också nya bestämmelser om svenska pass som innebär att svenska medborgare kan beviljas högst tre vanliga pass under en femårsperiod, att ett vanligt pass ska återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas för innehavaren och att giltighetstiden för ett vanligt pass för barn sänktes till tre år. Syftet med de nya bestämmelserna är att stävja missbruket med svenska pass.

Regeringen har även så sent som den 27 april i år beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som innebär att Polismyndigheten ska ges utökade befogenheter att bl. a. omhänderta pass eller andra identitetshandlingar. Syftet är att minska antalet personer vars identitet inte kan fastställas under sin vistelse i Sverige. Utredaren ska också lämna förslag på författningsändringar som syftar till att motverka missbruk av främlingspass, resedokument och uppehållstillståndskort.

Som ytterligare ett led i regeringens strävanden att öka säkerheten kring svenska identitetshandingar avser regeringen att tillsätta en utredning för att se över möjligheten att bl. a. begränsa antalet identitetshandlingar och antalet utfärdare. Utredaren kan också behöva se över möjligheterna att höja identitetshandlingars säkerhetsnivå.

Regeringen tar alltså problemet med handel av identitetsuppgifter och identitetshandlingar på stort allvar och jag bevakar utvecklingen noggrant.

Stockholm den 3 maj 2017

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.