Hälsan hos personer som utsatts för traumatiska upplevelser i barndomen
Skriftlig fråga 2020/21:3259 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-16
- Överlämnad
- 2021-06-16
- Anmäld
- 2021-06-17
- Svarsdatum
- 2021-06-23
- Sista svarsdatum
- 2021-06-23
- Besvarad
- 2021-06-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Adverse Childhood Experiences (ACE) Study är något som alla behöver känna till. Studien gjordes av Dr. Vince Felitti på Kaiser och Dr. Bob Anda på CDC. Tillsammans frågade de 17 500 vuxna om deras historia av exponering för något som de kallade “negativa barndomsupplevelser” eller ACE. De frågade om fysiska, emotionella och sexuella övergrepp, fysisk och emotionell försummelse, föräldrars psykiska sjukdom, beroendeproblematik, fängelse, svåra skilsmässor och våld i hemmet.
CDC-Kaiser ACE-studien, som genomfördes mellan 1995 och 1997, var den första studien som undersökte sambandet mellan motgångar i tidig barndom och negativa livslånga hälsoeffekter. Forskningen fann att de långsiktiga effekterna av ACE:s bestämde framtida hälsorisker, kronisk sjukdom och för tidig död. Individer som hade upplevt flera ACE:s stod också inför högre risker för depression, missbruk, fetma, självmordsförsök, psykiska störningar och andra hälsoproblem. För spädbarn och småbarn som utsätts för ihållande stress kan denna typ av negativa barndomsupplevelser orsaka förändringar i hjärnans struktur, vilket potentiellt skadar deras fysiska, känslomässiga och pedagogiska utveckling långt in i framtiden.
Dr. Nadine Burke Harris, grundare av Center for Youth Wellness och nuvarande kirurggeneral i Kalifornien, hänvisar till att barndomstrauma ökar risken för sju av tio av de främsta dödsorsakerna i USA. I höga doser påverkar det hjärnans utveckling, immunsystemet, hormonella system och till och med hur vårt dna läses och transkriberas. Människor som exponeras i mycket höga doser har tredubbla livstidsrisken för hjärtsjukdomar och lungcancer och en 20-årig skillnad i förväntad livslängd.
Trots denna vetenskap som kan förebygga flera sjukdomar och för tidig död använder sig inte svensk sjukvård av rutinmässig screening eller behandling för att förebygga drastisk påverkan på hälsan hos barn och vuxna som utsatts för traumatiska upplevelser i barndomen.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka evidensbaserade åtgärder inom sjukvården ämnar ministern vidta för att förebygga en drastisk påverkan på hälsan hos barn och vuxna som utsatts för flertalet traumatiska upplevelser i barndomen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3259 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:3259 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Hälsan hos personer som utsatts för traumatiska upplevelser i barndomen
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig om vilka evidensbaserade åtgärder inom sjukvården som jag ämnar vidta för att förebygga en drastisk påverkan på hälsan hos barn och vuxna som utsatts för flertalet traumatiska upplevelser i barndomen.
Psykisk ohälsa är en viktig och angelägen fråga för mig och regeringen. Men jag vill betona att ansvaret för hälso- och sjukvården ligger hos regionerna. I ansvaret ingår även att utifrån varje patients behov och i dialog med patienten erbjuda evidensbaserade åtgärder. Regeringen har dock flera satsningar som syftar till att förbättra hälsan och förebygga psykisk ohälsa hos barn och vuxna som utsatts för traumatiska upplevelser i barndomen. Regeringen har tillsatt utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga, som bland annat ska bedöma hur barn och unga med lättare psykisk ohälsa ska kunna erbjudas ändamålsenligt stöd i högre utsträckning än vad som sker i dag. Utredningens delbetänkande är för närvarande ute på remiss och utredningens slutbetänkande ska lämnas till regeringen i slutet av 2021.
För att främja evidensbaserade åtgärder inom hälso- och sjukvården har regeringen gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att utvärdera insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid bland barn och unga. Därutöver har Socialstyrelsen fått i uppdrag att genomföra insatser som bidrar till att placerade barn får tillgång till en god vård och tandvård samt en obruten skolgång samt uppdrag att genomföra kartläggningar och analyser inom området psykisk ohälsa. Regeringen har gjort en satsning på personalen som arbetar med barn som utsatts för trauma genom ett uppdrag till Linköpings Universitet avseende kompetensutveckling i psykiatrisk traumavård för anställda i barn- och ungdomspsykiatrin.
Regeringen har även beslutat om propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, vilken riksdagen behandlade i april 2021. Av propositionen framgår innebär att betydande höjningar av anslagen för forskning och utveckling görs med totalt 3,75 miljarder kronor 2024. Bland annat har regeringen gett Forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd (Forte) i uppdrag att inrätta ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa. Satsningen kommer på sikt bidra till ytterligare utveckling av evidensbaserade åtgärder inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 23 juni 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.