Till innehåll på sidan

Häktning av EU-medborgare bosatta utanför Norden

Skriftlig fråga 2006/07:469 av Ohlsson, Birgitta (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-01-12
Anmäld
2007-01-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2007-01-24
Besvarad
2007-01-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 januari

Fråga

2006/07:469 Häktning av EU-medborgare bosatta utanför Norden

av Birgitta Ohlsson (fp)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

I fråga om häktning behandlas personer bosatta i Norden i dag mer fördelaktigt vid misstanke om brott än övriga EU-medborgare. Det framgår av 24 kap. § 2 andra punkten rättegångsbalken att den som på sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas oberoende av brottets beskaffenhet om han eller hon saknar hemvist i riket och det finns risk för att han eller hon genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff. Genom att det finns nordiska konventioner som tillåter delgivning eller lagföring i annat nordiskt land tillämpas nämnda lagrum inte på den som har hemvist i ett nordiskt land. Den praktiska konsekvensen är exempelvis att personer bosatta i ett EU-land häktas vid misstanke om grovt rattfylleri, för vilket en person bosatt i ett nordiskt land ej hade blivit häktad (se JO 1996/97 s. 103 om tvångsåtgärder gentemot brittisk medborgare bosatt i Danmark misstänkt för hastighetsöverträdelse, JO 1997/98 s. 147 om gripande av tysk medborgare bosatt i Portugal misstänkt för hastighetsöverträdelse och Fitger 24:18). Detta är ett påtagligt problem i gränsområden som Skåne och Blekinge där en betydande andel av häktningarna rör EU-medborgare som är misstänkta för rattfylleri och som är bosatta utanför Norden. Förutom den rättsförlust som icke-nordiska EU-medborgare lider skapar detta onödiga merkostnader i det svenska rättsväsendet. Därmed finns det goda skäl att skapa ett regelverk på EU-nivå som tillåter delgivning eller lagföring i ett annat EU-land. Det redan existerande systemet med europeisk arresteringsorder är ej tillräckligt för att avhjälpa ovan beskrivna problem.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern om hon avser att ta initiativ till regler som tillåter delgivning eller lagföring i ett annat EU-land.

Svar på skriftlig fråga 2006/07:469 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 24 januari

Svar på fråga

2006/07:469 Häktning av EU-medborgare bosatta utanför Norden

Justitieminister Beatrice Ask

Birgitta Ohlsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till regler som i brottmål tillåter delgivning eller lagföring i ett annat EU-land. Hon har ställt frågan i anledning av hur häktningsbestämmelsen i 24 kap. 2 § 2 i rättegångsbalken tillämpas gentemot icke-nordiska EU-medborgare.

Syftet med den aktuella bestämmelsen är att säkerställa att brott i Sverige kan beivras. En given utgångspunkt är att tvångsmedel av sådant slag inte ska användas om andra alternativ står till buds. Vidare gäller, som vid all tvångsmedelsanvändning, en proportionalitetsregel.

Inom Norden finns ett väl utvecklat samarbete i brottmål där staterna bistår varandra bland annat med delgivning och övertagande av lagföring. Även om samarbetet inte har kommit lika långt finns ett motsvarande samarbete mellan EU:s medlemsstater. Delgivning över gränserna sker i dag och fungerar i huvudsak bra. Övertagande av lagföring mellan EU:s medlemsstater är vidare möjlig och förekommer också. Detta har lett till en minskad användning av häktning men samarbetet kan förbättras.

Inom EU har kommissionen dessutom lagt fram ett förslag till rambeslut om en europeisk övervakningsorder som syftar till att minska användningen av häktning. Tanken är att i de fall den misstänkte har hemvist i annan medlemsstat än den där brottsutredningen pågår, ska häktning kunna undvikas genom att personen får återvända till sitt hemland och där bli föremål för mindre ingripande tvångsmedel – till exempel reseförbud eller anmälningsskyldighet – för att sedan återvända när det är dags för rättegång.

Jag stöder tanken på att utveckla samarbetet på detta område och att hitta alternativ till häktning i dessa situationer.

Förhandlingarna på arbetsgruppsnivå har just inletts och jag kommer självfallet att följa det förhandlingsarbetet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.