Gymnasieskolornas distansundervisning
Skriftlig fråga 2020/21:1140 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-22
- Överlämnad
- 2020-12-22
- Anmäld
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-05
- Sista svarsdatum
- 2021-01-05
- Besvarad
- 2021-01-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Sedan den 23 november har skolor större möjligheter att bedriva undervisning på distans, detta efter ett regeringsbeslut. Den 3 december kom sedan det efterlängtade beskedet: Nästan samtliga gymnasieskolor övergår till distansundervisning, vilket enligt beslut är tänkt att gälla från den 7 december till den 6 januari. Syftet är naturligtvis att minska den milt uttryckt mycket omfattande smittspridningen i samhället.
Antalet inlagda på sjukhus är i dag högre än när det var som mest i våras, samtidigt som sjukvården inte alls har samma personalkapacitet som tidigare. Smittspridningen befinner sig, inte helt oväntat, på en högre nivå just nu än vad Folkhälsomyndigheten räknade med skulle vara ett värsta scenario. Vidare vet vi att andelen döda stiger i jämn takt med antalet smittade i samhället, varför det borde ligga i allas intresse att försöka stoppa smittspridningen. Beslutet om att återgå till distansundervisning var därför inte oväntat, utan snarare sedan länge önskat.
Det är ingen överraskning att regeringen återigen agerar reaktivt i stället för proaktivt. Bortsett från den lilla krets runt Folkhälsomyndigheten som konsekvent och återkommande har haft fel under pandemin varnade så gott som samtliga experter redan i våras om en andra våg av smittan. Det är därför inte konstigt att många förvånats över att regeringen ännu en gång varit för sen med nödvändiga beslut. Att utbildningsministern dessutom, i en intervju med SVT:s Aktuellt, hävdar att de haft en ”kort förberedelsetid” kan inte anses som något annat än ett påhitt.
Regeringen har i själva verket haft mycket god tid på sig att förbereda en omstrukturering av såväl gymnasieskolor som andra verksamheter för att de i högre utsträckning ska kunna bedrivas på distans, just för att vi sedan i våras känt till att en andra våg skulle kunna svepa över Sverige med full kraft.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vad menar ministern med att regeringen har haft en kort förberedelsetid för att låta gymnasieskolor gå över till distansundervisning, och varför har regeringen inte agerat snabbare mot bakgrund av att en andra våg var att vänta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1140 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:1140 av Markus Wiechel (SD) Gymnasieskolornas distansundervisning
Markus Wiechel har frågat mig om vad jag menar med att regeringen har haft en kort förberedelsetid för att låta gymnasieskolor gå över till distansundervisning, och varför regeringen inte har agerat snabbare mot bakgrund av att en andra våg var att vänta.
Till att börja med vill jag framhålla att det citat som frågeställaren hänvisar till inte stämmer. I den intervju som hänvisas till säger jag att jag beklagar att skolorna har fått så kort förberedelsetid för att ställa om till fjärr- eller distansundervisning. Jag säger ingenting om att regeringen fått kort förberedelsetid.
Jag vill också understryka att regeringen inte har fattat något beslut om att gymnasieskolor ska övergå till fjärr- eller distansundervisning utan det är en rekommendation från Folkhälsomyndigheten som regeringen valde att informera om. Regeringen har tidigare i år fattat beslut om en förordning som möjliggör för gymnasieskolor att delvis stänga och övergå till fjärr- eller distansundervisning bland annat om beslutet bygger på en rekommendation från Folkhälsomyndigheten. Regeringen har även under sommaren fattat beslut om att även när gymnasieskolans lokaler varit öppna har det varit möjligt för skolorna att ha fjärr- eller distansundervisning för att minska trängsel i lokaltrafiken. Under hösten har regeringen fattat beslut om att även när gymnasieskolans lokaler varit öppna har det varit möjligt för skolorna att ha fjärr- eller distansundervisning för att minska trängseln i skolans lokaler. Den 3 december 2020 rekommenderade Folkhälsomyndigheten att gymnasieskolan skulle övergå till fjärr- eller distansundervisning från den
7 december 2020 till och med den 6 januari 2021. Mot bakgrund av det rådande läget har myndigheten den 18 december 2020 beslutat att förlänga denna rekommendation till och med den 24 januari 2021 för att i kombination med övriga smittskyddsåtgärder bidra till minskad smittspridning av covid-19 i samhället.
För att minska de negativa effekter som fjärr- eller distansundervisning kan medföra görs i rekommendationen undantag för praktiska moment som inte kan skjutas upp, examinationer som inte går att genomföra på distans, elever på introduktionsprogrammen, inklusive språkintroduktion, och för elever som i övrigt är sårbara vid distansundervisning.
Det är en svår balansgång att införa åtgärder för att förhindra smittspridning och samtidigt försöka minimera de negativa effekter som de vidtagna åtgärderna medför för samhället. När det gäller gymnasieskolan har det framkommit att fjärr- och distansundervisning medför negativa effekter för eleverna, bl.a. risker för att centrala delar av utbildningen inte kan genomföras, att möjligheter till bedömningssituationer uteblir, att lärandet försämras och inte minst att den fysiska och psykiska hälsan försämras. En avvägning görs kontinuerligt mellan smittskyddsaspekter och negativa effekter av en övergång till fjärr- eller distansundervisning, såväl när det gäller tidpunkt för åtgärderna som innehållsmässigt.
I skolan, liksom på alla arbetsplatser, behöver dessutom avvägningar göras kring vilken verksamhet som behöver ske på plats och vilken som kan ske på distans. Avvägningarna görs utifrån föreskrifter, Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer och i samråd med de regionala smittskyddsläkarna.
Stockholm den 4 januari 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.