gymnasiebidrag till friskolor
Skriftlig fråga 2000/01:1533 av Hagen, Catharina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-07-27
- Besvarad
- 2001-08-10
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 juli
Fråga 2000/01:1533
av Catharina Hagen (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om gymnasiebidrag till friskolorI ett frågesvar den 8 juni anger skolministern att friskolornas s.k. schablonbelopp inte påverkas av att statistikuppgifterna kan variera kraftigt i extremfall eftersom man använder medianvärden. Faktum kvarstår att om underlaget för medianvärdena är bristfälligt påverkas dessa.
Som redovisats i fråga 2000/01:1302 finns stora skillnader i beräkningsmetoder och stora bortfall. I första hand beror skillnaderna på att kommunerna hanterar sin lokalkostnad på olika sätt. För kommunerna är lokalhyran en intern penningtransaktion inom kommunen medan friskolorna ofta betalar en hyra som inte tillfaller den egna huvudmannen. Det går heller inte att kontrollera att alla kostnader för den kommunala skolan faktiskt är medräknade.
Mot denna bakgrund kvarstår frågan:
Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att förbättra svarsfrekvens och statistikunderlag vid inrapporteringen av skolkostnader till SCB?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1533 besvarad av
den 10 augusti
Svar på fråga 2000/01:1533 om gymnasiebidrag till friskolor
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Catharina Hagen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra svarsfrekvens och statistikunderlag vid inrapportering av skolkostnader till SCB.
Skolhuvudmännen inom det offentliga skolväsendet är skyldiga att för uppföljning och utvärdering av skolväsendet lämna de uppgifter om sin skolverksamhet som Statens skolverk föreskriver. Detta framgår av förordningen (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för skolhuvudmännen inom det offentliga skolväsendet m.m. Om en skolhuvudman inte fullgör sina skyldigheter får Statens skolverk enligt samma förordning vid vite förelägga skolhuvudmannen att fullgöra sina skyldigheter.
Av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:157) om uppgiftsinsamling från skolhuvudmännen framgår att vissa uppgifter ska lämnas till Skolverket medan andra ska lämnas till Statistiska centralbyrån. Det är dock Skolverket som förfogar över möjligheten att vitesförelägga t.ex. en kommun att inkomma med föreskrivna uppgifter. Nuvarande bestämmelser möjliggör således för Skolverket att få till stånd en ökad svarsfrekvens. Jag utgår ifrån att Skolverket använder möjligheten att vitesförelägga i den mån verket finner nödvändigt.
Av föreskrifterna framgår även vilka uppgifter t.ex. kommuner (bil. 1 till föreskrifterna) ska lämna. Om det statistikunderlag som lämnas inte är tillfredsställande utgår jag ifrån att Skolverket ser över sina föreskrifter så att de får en ändamålsenlig utformning.
Beträffande lokalkostnaderna vill jag framhålla att den omständigheten att det finns variationer i hur kommunerna beräknar sina lokalkostnader inte torde påverka medianvärdena, vilka varken påverkas av extremt låga eller av extremt höga kostnader.
Jag har därför för närvarande inte för avsikt att förändra gällande bestämmelser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.