gratis skolskjuts vid gemensam vårdnad
Skriftlig fråga 2002/03:475 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-02-05
- Anmäld
- 2003-02-05
- Svar anmält
- 2003-02-12
- Besvarad
- 2003-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 februari
Fråga 2002/03:475
av Carina Adolfsson Elgestam (s) till utbildningsminister Thomas Östros om gratis skolskjuts vid gemensam vårdnadDet är, eller borde vara, självklart att de berörda barnen och ungdomarna sätts i centrum vid en skilsmässa. Lagar och bestämmelser ska vara så utformade att det målet kan uppnås. Det är inte minst viktigt att allt görs för att underlätta vardagen för barnen och ungdomarna och deras kontakter med båda föräldrarna. Ett område där detta uppenbarligen inte fungerar gäller rätten till gratis busskort vid skolskjuts. Problemet har uppmärksammats vid ett flertal tillfällen. Ett aktuellt exempel har rapporterats från Alvesta. Barnen är mantalsskrivna hos mamman men bor varannan vecka hos pappan. När de bor hos pappan har de enligt kommunen inte rätt till busskort. Pappan hänvisar enligt en tidningsartikel till en dom i Regeringsrätten som gav en pojke i Sigtuna rätt till gratis skolskjuts. Jag anser att om vi menar allvar med att sätta barn och ungdomar i centrum måste den här typen av konflikter klaras ut.
Jag vill fråga utbildningsministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att principen om gratis skolskjuts ska gälla vid gemensam vårdnad.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:475 besvarad av
Svar på fråga 2002/03:475 om gratis skolskjuts vid gemensam vårdnad
Utbildningsminister Thomas Östros
Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att principen om gratis skolskjuts ska gälla vid gemensam vårdnad.
Enligt 4 kap. 7 § skollagen är hemkommunen skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. I lagen görs vissa inskränkningar i kommunens skyldighet, bland annat i fråga om elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål om en viss skola inte framställts. I sådana fall svarar föräldrarna för transporter till och från skolan.
När det gäller tillämpningen av skollagens bestämmelser om skolskjuts har Statens skolverk i ett tillsynsbeslut uttalat att kommunen inte kan anses skyldig att hålla med skolskjuts annat än mellan skolan och den adress där barnet är folkbokfört (dnr 4/92 reg. 5). I december 2002 meddelade Regeringsrätten en dom om skolskjuts vid så kallat växelvis boende. Regeringsrätten anförde att en tillämpning av 4 kap. 7 § första stycket skollagen som innebär att rätten till kostnadsfri skolskjuts är begränsad till resor mellan den bostad där barnet är folkbokfört och skolan framstår som stridande mot principen om kostnadsfri utbildning. En sådan tillämpning har enligt Regeringsrätten inte stöd i skollagen eller dess förarbeten.
Skollagskommittén har i sitt betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet föreslagit att skollagen bör preciseras så att det klart framgår att endast en bostadsadress ska ligga till grund för bedömningen av rätten till skolskjuts. Kommitténs förslag kommer att remissbehandlas under våren.
Jag har förståelse för att möjligheten till växelvis boende underlättas av att skolskjuts tillhandahålls från båda föräldrarnas hem. En utökad skyldighet skulle dock kunna medföra stora ekonomiska konsekvenser för en enskild kommun. Jag vill avvakta remissbehandlingen av Skollagskommitténs förslag. Därefter kommer jag att ta ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.