Gränskonflikt
Skriftlig fråga 2008/09:806 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-04-01
- Anmäld
- 2009-04-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2009-04-21
- Besvarad
- 2009-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 april
Fråga
2008/09:806 Gränskonflikt
av Carina Hägg (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Sverige bidrog till dåvarande FN-mission vid gränsområdet mellan Etiopien och Eritrea. Men rapporter om bristande förtroende för processen kom från flera håll. Och generalsekreterare Ban Ki Moon varnade för att ett tillbakadragande skulle leda till att konflikten mellan de båda länderna skulle kunna förvärras ytterligare. När sedan FN:s säkerhetsråd antog den resolution som avslutade missionen var bakslaget ett faktum. Men ansträngningar för att skapa en varaktig lösning av gränstvisten kan återupptas. Som socialdemokrat har jag ett engagemang för frågans lösning. Gränskonflikten bromsar utveckling i regionen, avgör människors hemvist och tillträde samt förstärker en redan identifierad osäkerhet för framtiden hos såväl enskilda människor som beslutsfattare. Oro för brister i mänskliga rättigheter och demokrati är dokumenterad. Gränskonflikten påverkar indirekt även fler länder i regionen men även det omvända. Bristande säkerhet på Afrikas horn påverkar förutsättningar för gränskonfliktens lösning. Jag menar att det nu är hög tid för omstart av arbetet för en lösning av gränskonflikten. En förutsättning är att båda länderna har ett likvärdigt utrymme i processen. Varje lands suveränitet måste respekteras.
Min fråga till utrikesministern är vilket initiativ som han och regeringen tagit för att åstadkomma en förnyad process för en lösning av gränskonflikten mellan Eritrea och Etiopien.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:806 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:806 Gränskonflikt
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat mig vilket initiativ som regeringen tagit för att åstadkomma en förnyad process för en lösning av gränskonflikten mellan Eritrea och Etiopien.
Som Carina Hägg konstaterar påverkar gränskonflikten utvecklingen i hela regionen. Sverige har sedan länge ett starkt och brett engagemang på Afrikas horn, som är ett av världens fattigaste och mest konfliktdrabbade områden.
Många svenskar har sin bakgrund i regionen, vilket ger oss ytterligare skäl att nära följa och på olika sätt försöka bidra till en positiv utveckling på Afrikas horn.
Av grundläggande vikt för en fredlig utveckling i regionen är att folkrätten respekteras. Däri inbegripet respekt för FN-stadgans våldsförbud och krav på fredlig lösning av tvister, respekt för staters suveränitet och territoriella integritet och respekt för ingångna avtal.
Sverige har en klar folkrättslig hållning i gränstvisten mellan Etiopien och Eritrea. Parterna har genom fredsavtalet i Alger i december 2000, det så kallade Algeravtalet, kommit överens om att gränskommissionens beslut skulle vara slutgiltiga och bindande och därmed förbundit sig att följa dess utslag, något som Eritrea accepterat. När det gäller en snar lösning på gränsfrågan har Etiopien ett särskilt ansvar eftersom landet inte villkorslöst har accepterat gränskommissionens beslut om gränsens dragning.
I den löpande dialogen med olika företrädare i regionen lyfter Sverige regelbundet upp frågan om behovet av en lösning på gränskonflikten i enlighet med folkrätten, det vill säga i detta fall enligt gränskommissionens utslag. Sverige har i denna anda även uppmärksammat frågan i olika internationella forum inklusive EU. De nordiska utrikesministrarna uttalade sig gemensamt i frågan i januari 2006. I det uttalandet framhölls särskilt Etiopiens ansvar att, i likhet med Eritrea, acceptera gränskommissionens beslut.
Inom EU arbetar Sverige vidare för att EU på ett tydligare och mer samlat sätt ska uppmärksamma situationen på Afrikas horn inklusive gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea. För att ytterligare stärka det svenska engagemanget för regionen har regeringen ett särskilt sändebud för Afrikas horn med ambassadörs ställning som aktivt arbetar med konfliktlösning, dialogskapande verksamhet och för en fredlig utveckling på hela Afrikas horn.
En lösning på den drygt tioåriga gränskonflikten förutsätter att förtroende skapas mellan parterna, dialog om implementering av Algeravtalet återupptas och internationellt stöd för detta finns tillgängligt. Utan parternas egen medverkan har de internationella insatserna dock begränsad effekt.
Etiopiens och Eritreas resurser, kreativitet och energi måste användas till att minska fattigdomen och skapa förutsättningar för fred och utveckling. Sverige kommer att fortsätta att arbeta för att stödja en sådan utveckling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.