Till innehåll på sidan

Götaälvsbrons inverkan på näringslivet och Vänersjöfarten

Skriftlig fråga 2014/15:291 av Sten Bergheden (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-03-11
Överlämnad
2015-03-12
Anmäld
2015-03-13
Svarsdatum
2015-03-18
Sista svarsdatum
2015-03-18
Besvarad
2015-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Beslut har tagits av Göteborgs stad att bygga en ny bro över Göta älv. Bron planeras till 13 meter i höjd – den befintliga bron är 19 meter hög. Den befintliga bron ska ersättas år 2020. En bro lägre än nuvarande 19 meter riskerar att allvarligt störa sjöfarten på Vänern.

Västsverige är Nordens största logistikcentrum, och en lägre bro riskerar att inverka negativt på sjöfarten, turismen och näringslivet. Därför har bland annat Sjöfartsverket, flera kommuner samt rederier valt att överklaga beslutet att den nya bron endast kommer att ha en höjd på 13 meter.

Det är angeläget med en högre bro med seglingsfri höjd på minst 19 meter för att trygga Vänersjöfarten. Vänersjöfarten innebär miljövänliga transporter och ger en möjlighet till företagsutveckling. Även näringslivet är tydligt med att man behöver en högre bro än planerat.

Det här är en viktig fråga för utvecklingen av företag och jobb i hela Västsverige. Vid 12 meters segelfri höjd, som den nya bron innebär, kommer i princip samtliga av dagens lastfartyg och 60 procent av segelbåtarna att kräva broöppning. I framtiden kommer fler båtar från Europa att trafikera Göta älv och Vänern, och då är det viktigt att man nu inte begränsar möjligheterna att ta sig in och ut i Vänern.

Detta är ett nationellt intresse, varför regeringen bör se över Göteborgs beslut om att bygga en ny lägre bro över Göta älv. Är det rimligt att Göteborgs stad själv kan avgöra Vänersjöfartens utvecklingsmöjligheter och med en för låg bro hämma näringslivet och möjligheten att skapa fler svenska jobb i Västsverige.

Bron är en tydlig näringspolitisk fråga. Den handlar om näringslivet i Västsverige och Vänersjöfartens framtida möjligheter till att växa och utvecklas i Västsverige.

 

Vilka åtgärder avser närings- och innovationsminister Mikael Damberg att vidta för att säkerställa näringslivets och Vänersjöfartens krav på en seglingshöjd på minst 19 meter för bron över Göta älv i Göteborg?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:291 besvarad av Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister

Dnr N2015/2404/TIF

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:291 av Sten Bergheden (M) Götaälvsbrons inverkan på näringslivet och Vänersjöfarten

Sten Bergheden har frågat vilka åtgärder som närings- och innovationsministern avser att vidta för att säkerställa näringslivets och Vänersjöfartens krav på en seglingshöjd på minst 19 meter för bron över Göta älv i Göteborg. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Samma fråga från Sten Bergheden besvarade jag den 14 november 2014 (dnr N2014/4651/TE) och eftersom inget förändrats i sak sedan dess blir svaret likalydande enligt följande.

Göta älv-bron (Hisingsbron) är en del av västsvenska paketet som i sin tur är en del av den nationella trafikslagsövergripande planen för utvecklingen av transportsystemet för perioden 2014–2025. Den nuvarande kommunala vägbron är föråldrad och behöver ersättas med en mer modern bro.

Det är viktigt att säkerställa att det även efter byggandet av en ny bro finns goda förutsättningar att bedriva sjöfart både på Göta älv och på Vänern.

Jag är informerad om att en dialog förts mellan bland annat Göteborgs kommun, Trafikverket och Sjöfartsverket om bland annat brohöjd, utformning av broklaffar, när bron ska öppna för trafik m.m. Parterna kom dock inte överens. En rättsprocess pågår nu efter att mark- och miljödomstolens godkännande av Göteborgs kommuns ansökan om tillstånd överklagats. Av denna anledning kan och vill jag inte föregripa domstolsprocessen.

Stockholm den 18 mars 2015

Anna Johansson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.