Gömda barns skolgång

Skriftlig fråga 2008/09:990 av Dinamarca, Rossana (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-05-28
Anmäld
2009-06-01
Besvarad
2009-06-03
Svar anmält
2009-06-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 maj

Fråga

2008/09:990 Gömda barns skolgång

av Rossana Dinamarca (v)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Barn till asylsökande har i dag rätt till skola och förskola på i huvudsak samma villkor som bosatta svenska barn, men mycket återstår att göra för att dessa barns grundläggande rättigheter ska garanteras också i verkligheten. De mest allvarliga bristerna rör barn till föräldrar som lever gömda.

Sverige erbjuder inte gömda barn någon lagstadgad rätt till skolgång – detta trots att staten, enligt barnkonventionen, är skyldig att ge varje barn som befinner sig i landet tillgång till utbildning. Det innebär att även ett barn till föräldrar som lever gömda har den rätten. I dag avgörs skolgången för dessa barn från fall till fall och av hur mycket solidaritet det finns vid varje enskild skola. FN:s kommitté för barnets rättigheter har nu återigen kritiserat Sverige för dessa förhållanden.

I Ekots lördagsintervju den 19 januari 2008 lovade utbildningsminister Jan Björklund att från och med i år skulle kommunerna vara skyldiga att bereda plats i skolan för gömda flyktingbarn samt att polisen inte skulle få söka upp barnen i skolan eller skugga dem för att spåra föräldrarna.

Jag vill därför fråga utbildningsminister Jan Björklund:

När avser ministern att infria sitt löfte om skolgång för gömda barn?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:990 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund

den 3 juni

Svar på fråga

2008/09:990 Gömda barns skolgång

Utbildningsminister Jan Björklund

Rossana Dinamarca har frågat mig när jag avser att infria mitt löfte om skolgång för gömda barn.

I betänkandet Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) föreslog utredaren att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ha rätt till utbildning på huvudsakligen samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Utredningens uppdrag hade dock formulerats så snävt att flera grupper av barn inte omfattades. Framför allt omfattades inte barn som kommit till Sverige och vistas här utan att över huvud taget ansöka om uppehållstillstånd.

Betänkandet har remissbehandlats och ett flertal av remissinstanserna anser att gruppen av barn som omfattas är alltför snävt definierad. Det är även regeringens åsikt. Rätten till skolgång och tillgången till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör inte bara omfatta de barn som togs upp i den första utredningen, men även till exempel barn i familjer som aldrig ansökt om uppehållstillstånd. Det kan även finnas ytterligare grupper av barn som bör omfattas. För att kunna genomföra en sådan reform krävs därför att en utredare får i uppdrag att ta fram ytterligare beredningsunderlag. Frågan har beretts inom Regeringskansliet och regeringen avser att inom kort besluta om direktiv till en sådan kompletterande utredning. När utredningen har slutfört sitt arbete och betänkandet har remissbehandlats är min förhoppning att regeringen snart därefter kan presentera ett förslag för riksdagen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.