Godstransportstrategin

Skriftlig fråga 2020/21:197 av Anders Åkesson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-10-13
Överlämnad
2020-10-14
Anmäld
2020-10-15
Svarsdatum
2020-10-21
Sista svarsdatum
2020-10-21
Besvarad
2020-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

I augusti 2018 gav regeringen i uppdrag åt Trafikverket att inventera vilka åtgärder som Trafikverket kan vidta som skapar förutsättningar för fler godstransporter på järnväg och med fartyg och därigenom leder till en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. I uppdraget ingick att redovisa förutsättningarna för att utveckla de olika system som Trafikverket förvaltar samt att utreda förutsättningarna för och ta fram förslag till åtgärder för att öka godstransporternas nyttjandegrad i järnvägssystemet. Uppdraget gavs som en del i arbetet med att förverkliga regeringens godstransportstrategi.

Trafikverket slutrapporterade regeringsuppdraget i september 2019. I redovisningen framgick att Trafikverket avsåg att konkretisera delar av slutsatserna i rapporten i en färdplan, något som ansågs välkommet då kritik framkommit om att slutrapporten från myndigheten saknade konkretion och därmed var omöjlig för berörda parter att verkställa i praktiken.

I maj 2020 presenterade Trafikverket sin färdplan för överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Den konkretion som färdplanen var tänkt att skapa saknas dock. Det finns ingen tidsplan för när målsättningar ska vara uppfyllda, och färdplanen saknar konkreta åtgärdspunkter. Den kritik som initialt framkom från aktörer på gods- och järnvägsmarknaden om brist på konkretion gäller därför fortfarande.

Eftersom uppdraget, och den relativt nyligen presenterade färdplanen, är en del av att förverkliga regeringens godstransportstrategi så finns en risk att bristen på skarpa mål och konkreta, tidsatta åtgärder leder till att godstransportstrategins genomförande försenas. Regeringen skriver i godstransportstrategin att ”framgången i hela strategins genomförande är beroende av ett fortsatt ansvarstagande hos alla berörda aktörer och att dialog, kunskapsutbyte och samverkan kan fortsätta”, något som tyvärr försvåras av att den nu presenterade färdplanen inte är tillräckligt handlingsinriktad. Företag på godstransportmarknaden – såväl köpare som säljare – kan därför inte veta vilket ansvar som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av andra.

De transportpolitiska, klimatpolitiska och näringspolitiska målen som godstransportstrategin ska bidra till att uppnå förtjänar en tydligare styrning från Trafikverket, likaså finns behov av tydlighet gentemot marknaden så att dess aktörer kan planera sina investeringar och sin verksamhet på ett rimligt sätt. Den politiska viljan är tydlig, transporterna av gods på järnväg och sjöfart ska öka. Det krävs dock också att de styrdokument och handlingsplaner som läggs fram av ansvariga myndigheter bidrar till att förverkliga detta.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Hur avser ministern att agera för att säkerställa framdrift i arbetet med att flytta godstransporter till järnväg och sjöfart och på så vis komma närmare ett förverkligande av godstransportstrategin och de målsättningar som strategin berör?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:197 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Svar på fråga 2020/21:197 av Anders Åkesson (C)
Godstransportstrategin

Anders Åkesson har ställt frågor till mig om godstransportstrategin och de målsättningar som strategin berör.

Regeringen beslutade i juni 2018 om en nationell godstransportstrategi. Det är den första av sitt slag någonsin och har arbetats fram i nära dialog med branschföreträdare, forskare och myndigheter. Därefter inrättades ett nationellt godstransportråd med berörda aktörer och regeringen uppdrog åt Trafikverket att inrätta ett kansli som stöttar godstransportrådet.

Många delar av godstransportstrategin levereras nu. För att nämna några exempel. Trafikverket har på uppdrag av regeringen undersökt vilka hinder som finns för ökade intermodala järnvägstransporter och lämnat förslag på vad som kan göras för att åtgärda dessa. Åtgärderna rör bl.a. regelverk för tåglägestilldelning och innovationsupphandling inom ramen för terminalhantering, överflyttningsteknik och effektiva intermodala tågsystem. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 en fortsättning på miljökompensationen för fler intermodala järnvägstransporter. Trafikverket har för sitt interna arbete tagit fram en färdplan där de identifierar, prioriterar och tidsplanerar åtgärder för ökad överflyttning av godstransporter till sjöfart och järnväg. Uppföljning av Trafikverkets arbete ska återrapporteras till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). Den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart har tagit fram en handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart med 62 punkter som myndigheterna är överens om att genomföra. Arbetet med genomförandet pågår för fullt och återrapporteras årligen till Infrastrukturdepartementet.

Trafikanalys har på regeringens uppdrag analyserat de transporter som genereras av e-handeln. Redovisningen har bl.a. resulterat i skrivningar i kommittédirektivet till den särskilda utredningen om finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten. I direktivet beskrivs de transporter som e-handeln genererar och att utredaren ska beskriva hur utredningens förslag påverkar möjligheten att effektivisera och minska växthusgasutsläppen från de transporter som genereras av posttjänster. Trafikverket har nyligen redovisat hur arbetet inom ramen för befintlig ekonomisk och fysisk infrastrukturplanering, angående längre och tyngre tåg fortskrider. Förslaget om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Efter utredning om hur introduktionen av tunga fordon med låga utsläpp kan främjas kan klimatpremien för miljölastbilar nu betalas ut. Boverket har på regeringens uppdrag analyserat och kartlagt hanteringen av godsrelaterade transporter i den fysiska planeringen. Inom ramen för detta arbete har Boverket även tagit fram en nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av godstransporter, som riktar sig till kommuner, länsstyrelser samt regionala organ i syfte att underlätta den lokala och regionala infrastrukturplaneringen. Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08). Tilläggsdirektiven innebär att utredaren även ska se över delar av plan- och bygglagen (2010:900) för att genom ändringar i regelverket stärka förutsättningarna för transporteffektivitet och tillgänglighet genom hållbara transporter. Trafikverket arbetar med att hitta former för hur informationsutbyte för horisontell samordning och ökad transporteffektivitet kan utformas och förvaltas. Regeringen har också uppdragit åt Trafikverket att verka för ett utökat och breddat stöd till forskning och innovation på sjöfartsområdet.

Vi har en utvecklande och konstruktiv dialog inom Nationella godstransportrådet. Regeringen har bl.a. utifrån arbetet i rådet vidtagit ett flertal åtgärder för att skapa förutsättningar för fler intermodala transporter. Resultatet av det samlade arbetet har skapat möjligheter för transportbranschen och näringslivet att vidareutveckla och satsa på intermodala transporter. Jag kommer som ansvarig minister att göra vad jag kan för att fortsatt underlätta och stötta detta arbete.

Steg för steg har vi analyserat åtgärderna i strategin. Nu genomför vi dem också.

Stockholm den 21 oktober 2020

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.