GMO och nationell rätt
Skriftlig fråga 2004/05:1987 av Sjöstrand, Sven-Erik (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-07-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-08-10
- Svar anmält
- 2005-09-13
- Anmäld
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 juli
Fråga 2004/05:1987
av Sven-Erik Sjöstrand (v) till statsrådet Lena Sommestad om GMO och nationell rättDå kommissionens förslag @ att häva den nationella möjligheten för vissa medlemsländer att hindra import av genmanipulerade grödor @ röstades på senaste miljörådsmötet i juni lade Sverige ned sin röst. Trots detta röstades förlaget ned och de nationella förbuden finns nu kvar.
Beslutet har en viktig historisk betydelse för debatten om genmodifierade grödor och i diskussionen om subsidiaritetsprincipen. Hos EU:s befolkning finns ett överväldigande statistiskt belagt motstånd mot livsmedel som innehåller genmodifierade ingredienser. Det finns också en stark kritik mot den överstatliga väg EU:s representanter stakat ut i det nedröstade förslaget till konstitution.
Vänsterpartiet står bakom en restriktiv linje gällande modifiering och manipulering av gener i grödor. Vi värnar också subsidiaritetsprincipen.
På miljörådsmötets omröstning lade Sverige ned sin röst. Regeringen står därmed bakom att kommissionen ska kunna göra så att nationella förbud kan tas bort vilket rimmar illa med principen om subsidiaritet.
Min fråga till statsrådet Lena Sommestad är:
Hur har statsrådet resonerat för att komma fram till ställningstagandet att lägga ned Sveriges röst i den här frågan?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1987 besvarad av
den 15 augusti
Svar på fråga 2004/05:1987 om GMO och nationell rätt
Statsrådet Lena Sommestad
Sven-Erik Sjöstrand har frågat mig hur jag har resonerat för att komma fram till ställningstagandet att Sverige skulle lägga ned sin röst i miljörådet den 24 juni 2005 om upphävande av tillfälliga nationella förbud för import av vissa GMO.
Frankrike, Grekland, Luxemburg, Tyskland och Österrike har sedan tidigare möjlighet att upprätthålla nationella förbud mot import och användning av en rad gemenskapsgodkända GM-grödor. Detta enligt ett numera upphävt utsättningsdirektiv (90/220/EEG). Det nuvarande utsättningsdirektivet, 2001/18/EG, ställer bland annat högre krav på övervakning av i miljön utsatta GMO. Enligt detta direktiv krävs även en ny bedömning av de GMO som har blivit godkända för import och användning i gemenskapen genom det förra utsättningsdirektivet.
Bägge direktiven innehåller en skyddsklausul, där medlemsstaterna kan få undantag från skyldigheten att acceptera import av en inom unionen godkänd GMO. Under det förra utsättningsdirektivet var kravet för att kunna åberopa skyddsklausulen, att medlemsstaten hade grundad anledning att anta att en produkt utgjorde en risk för människors hälsa eller miljö. Det nuvarande utsättningsdirektivet har en betydligt striktare hållning till när skyddsklausulen kan tillämpas av medlemsstaterna. Bland annat måste den medlemsstat som åberopar skyddsklausulen kunna motivera sitt ställningstagande. Dessutom måste nya och kompletterande data kunna presenteras vilka visar att det kan antas vara en risk för människors hälsa eller för miljön.
De berörda medlemsstaterna har åberopat skyddsklausulen i det nya utsättningsdirektivet. Medlemsstaterna har enligt EFSA, men även enligt svensk behörig myndighet, inte kunnat presentera nya och kompletterande data som skulle kunna motivera undantag för dessa länder. Detta krävs av lagstiftningen.
Den gemensamma lagstiftningen har förhandlats fram av medlemsländerna och är således en gemensam vilja inom unionen. Regeringen anser därför att det är viktigt både ur ett trovärdighetsperspektiv och ur ett rättsligt perspektiv, att denna lagstiftning följs av medlemsstaterna. Sett från denna synvinkel och i enlighet med de behöriga myndigheternas bedömningar anser regeringen att de berörda medlemsstaterna inte uppfyller de krav som ställs genom lagstiftningen för att kunna fortsätta inneha nationella förbud mot dessa GM-produkter.
Å andra sidan, bestäms enligt utsättningsdirektivet, att GM-produkter godkända genom det gamla utsättningsdirektivet ska genomgå en förnyelse av medgivanden före oktober 2006. I denna förnyelse av medgivanden ska hänsyn tas till utfallet av övervakningsplanen. Den kommande översynen av dessa GM-produkter skulle kunna ge svar om nya uppgifter har framkommit gällande risker för hälsa eller miljö. Regeringen anser att det därför hade varit lämpligare för kommissionen att invänta denna utvärdering innan beslut fattas om de nationella undantagen.
Regeringen är av den meningen att gemenskapen ska ta ställning till om en GM-produkt ska få importeras till den europeiska marknaden, men samtidigt har varje medlemsstat rätt att under vissa förutsättningar kunna åberopa skyddsklausulen.
Regeringen har, vid bedömningen av ärendet, tagit i beaktande subsidiaritetsprincipen och respekten för de enskilda medlemsstaterna samt även hänsyn till det gemensamma regelverket där de berörda medlemsstaterna inte har uppfyllt de krav som ställs. Slutsatsen var därför att lägga ned min röst vid omröstningen i miljörådet den 24 juni 2005.
Regeringens ställningstagande att lägga ned rösten innebär att vi värnar för det gemensamt framförhandlade regelverket inom unionen samtidigt som vi respekterar de enskilda medlemsländerna och subsidiaritetsprincipen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.