Glädjebetyg i grundskolan
Skriftlig fråga 2020/21:2971 av Jörgen Grubb (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-24
- Överlämnad
- 2021-05-25
- Anmäld
- 2021-05-26
- Svarsdatum
- 2021-06-02
- Sista svarsdatum
- 2021-06-02
- Besvarad
- 2021-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Skolverkets senaste statistik från 2019 visar starka indikationer på att det förekommer en mycket hög grad av glädjebetyg i skolan.
Störst skillnad mellan provresultat och betyg i årskurs 9 finns i ämnet matematik, där nära nog 40 procent av eleverna fick ett högre betyg än resultatet på det nationella provet. Även ämnena svenska och svenska som andraspråk visar extremt höga differenser på cirka 30 procent.
De kommunala skolorna visar sig även ha större diskrepans mellan satta betyg och provresultat än friskolorna, undantaget ämnet engelska, vilket är det ämne som visar en helt normal diskrepans med lika mycket högre satta betyg som lägre satta betyg jämfört med det nationella provresultatet.
Att elever får annat betyg än det som motsvarar det nationella provresultatet kan för vissa elever vara helt korrekt. I dessa fall bör dock diskrepansen för högre respektive lägre betyg ligga inom 12–13 procent, precis som för ämnet engelska.
Skolverkets statistik visar även resultat fördelat per skola. Vad som är mycket olyckligt är att många skolor som har låga betygsresultat har gett för höga betyg. Detta innebär att de troligtvis borde haft ännu sämre betygssnitt. Det finns även skolor med höga betygssnitt, både kommunala och fristående, med hög diskrepans och tyngd åt högre satta betyg.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Avser ministern att agera för att förhindra förekomsten av glädjebetyg, och i så fall hur, eller anser ministern att dessa betyg kan förklaras och anses som normala?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2971 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2971 av Jörgen Grubb (SD)
Glädjebetyg i grundskolan
Jörgen Grubb har frågat mig om jag avser att agera för att förhindra förekomsten av glädjebetyg, och i så fall hur, eller om jag anser att dessa betyg kan förklaras och anses som normala.
Bakgrunden till frågan är Statens skolverks statistik om relationen mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 för 2019, som bl.a. visar att det är vanligt att elever får ett högre betyg än provresultat.
Låt mig börja med att konstatera att jag är väl medveten om förekomsten av glädjebetyg och att betygen hos vissa huvudmän inte ger en korrekt bild av den faktiska nivån på elevernas kunskaper och det är en fråga som jag tar på stort allvar. Det är av stor vikt att det finns en tillit till betygssystemet bland elever, lärare och vårdnadshavare men även i samhället i stort. Alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet och de betyg som sätts ska på ett rättvisande sätt spegla elevers kunskaper, inte bero på vilken skola eleverna går på. Det är viktiga utgångspunkter för svensk skola. Betygsinflation riskerar dock att urholka tilliten till skolan och betygssystemet och därför har regeringen tagit ett flertal initiativ för att detta ska motverkas.
För att betygssättningen ska blir mer rättvis och likvärdig har regeringen initierat en lång rad åtgärder inom området, bl.a. infört en bestämmelse i skollagen som innebär att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov och utveckla gemensamma ramverk för de nationella proven. Skolverket ska sträva efter att en så stor andel som möjligt av proven ska automaträttas för att öka objektiviteten i bedömningen. Elevlösningar som inte kan rättas automatiskt bör bedömas externt, det vill säga av någon annan än den undervisande läraren.
Genom den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har partierna kommit överens om att lärarna ska ges de bedömningsstöd som behövs för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet. Vidare anges i överenskommelsen att nationella prov ska rättas centralt för att stärka likvärdigheten. Skolverket har därför haft i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur central rättning av nationella prov kan införas. Uppdraget redovisades i oktober 2020 och förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Utöver insatser direkt kopplade till provsystemet har regeringen beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan och vissa ämnesplaner för gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning som ska utgöra bättre arbetsverktyg för lärarna. Kunskapskraven har omarbetats för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg. Skolverket erbjuder också stöd för en mer likvärdig betygssättning till lärare och har utarbetat stöd som rektorer och huvudmän kan använda i det systematiska kvalitetsarbetet, i sin fördjupade analys av betygssättningen.
I augusti 2020 överlämnande Betygsutredningen 2018 betänkandet Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper (SOU 2020:43). Utredningen har bl.a. haft i uppdrag att utreda hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt hur betygsinflation kan undvikas. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Sammanfattningsvis pågår arbetet för fullt med att förbättra betygssystemet. Jag bedömer att ändringarna som nu gradvis införs kommer att bidra till en mer likvärdig betygsättning och att skillnaderna mellan provresultat och betyg ska minska. Om det visar sig att ytterligare åtgärder behövs är det dock något jag är öppen för att överväga.
Stockholm den 2 juni 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.