Genusteori inom högre utbildning
Skriftlig fråga 2020/21:1811 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-15
- Överlämnad
- 2021-02-15
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-02-24
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
- Besvarad
- 2021-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Genusvetenskap har sitt ursprung i feministteori och feministaktivism. Denna ”vetenskap" hävdar att maktordningar kopplade till kön, etnicitet, religion, sexualitet och klass är utpräglade i samhället, och målet är att bryta upp dessa.
Nationella sekretariatet för genusforskning är öppna med att många som bedriver forskningen inom området drivs av en vilja att driva policyrelaterad forskning och att det finns en nära koppling till politiken. Vidare, beskriver Nationella sekretariatet för genusforskning genusvetenskapen på följande sätt: ”Vetenskapskritisk, förändringsinriktad, problematiserande och med en koppling till feministisk aktivism”.
För att bryta de påstådda maktordningarna och förändra samhället i feministisk riktning anser förespråkare och utövare för genusvetenskapen att man ska integrera genuspedagogik i samhället. Genom normkritik, som är centralt i genuspedagogiken, ska man arbeta mot att uppnå det man kallar för jämställdhetsmål som innefattar bland annat: lika representation i yrken, bolagsstyrelser och utbildningar. I nuläget arbetar de flesta högskolor med denna normkritik och integrerar således genuspedagogik i högskolans olika programutbildningar. För detta finns olika styrdokument, och Universitets- och högskolerådet har gett Nationella sekretariatet för genusforskning i uppdrag att stötta myndigheternas kärnverksamheter i deras arbete med genus.
Med hänsyn till denna information är det uppenbart att genusvetenskap och genuspedagogik är politiskt och agendasättande samt att rötterna härstammar i politisk feminism och marxism. Vi som är av uppfattningen att högskolor och utbildningar bör hållas fria från agendasättande ideologier och politik bör därför rimligtvis förkasta genusperspektiv och genuspedagogik som delar i undervisningen.
Med anledning av det ovanstående önskar jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att genusperspektiv och genuspedagogik inte ska vara en del av den högre utbildningen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1811 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:1811 av Tobias Andersson (SD)
Genusteori inom högre utbildning
Tobias Andersson har frågat mig om jag som minister och regeringen avser att vidta några åtgärder för att genusperspektiv och genuspedagogik inte ska vara en del av den högre utbildningen.
Låt mig vara tydlig med att regeringen anser att den akademiska friheten är av största vikt. Det är en prioriterad fråga för mig som minister. I ett demokratiskt samhälle ska forskningens och utbildningens frihet värnas, inom genusvetenskapen precis som inom alla andra akademiska discipliner. Här i Sverige ser vi ett hårdare och mer polariserat debattklimat, och att personer som deltar i det offentliga samtalet utsätts för hot och hat. Det gäller även forskare. Vi upplever också en ökning av desinformation och falska nyheter. Så behovet av vetenskapligt grundad kunskap är stort.
Det är värt att i sammanhanget påminna om att forskningens frihet skyddas i högskolelagen och i grundlag. I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen, Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, som presenterades i december 2020 föreslår regeringen en ändring i högskolelagen om att det som allmän princip i högskolornas verksamhet ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. . Bestämmelsen markerar att det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen är en förutsättning för högkvalitativ forskning och utbildning. Den markerar också att universitet och högskolor ska präglas av ett öppet samtalsklimat där olika idéer kan brytas mot varandra och oväntade resultat ska kunna lyftas fram.
Jag vill poängtera att genusvetenskap och jämställdhet är olika saker. Genusvetenskap är en akademisk disciplin som huvudsakligen analyserar vilken inverkan kön och genus spelar i samhället. Vetenskapsrådet konstaterar även att genusperspektiv har en tydlig relevans i många aspekter av forskning och därmed är en fråga om forskningens kvalitet. När det gäller jämställdhet i högskolan regleras det i högskolelagen. Universitet och högskolor ska i sin verksamhet iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. På jämställdhetsområdet har regeringen tagit flera initiativ för att komma tillrätta med ojämställda förhållanden inom högre utbildning. Universitet och högskolor har i sitt gemensamma regleringsbrev fått i uppdrag att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering. Tidigare ansvarade det Nationella sekretariatet för genusforskning för att stödja universitets och högskolors arbete med jämställdhetsintegrering. Detta stöduppdrag ansvarar i dag Jämställdhetsmyndigheten för. Regeringen har också beslutat om nya rekryteringsmål för att Sverige 2030 ska ha en jämställd rekrytering av professorer.
Goda arbetsvillkor och tydliga karriärvägar är viktiga förutsättningar för att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att göra akademisk karriär och meritera sig. I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen aviserade regeringen att lärosätenas strategiska arbete med karriärvägar och meriteringssystem ska följas upp. Regeringen vill även att andelen visstidsanställningar ska minska och avser att följa upp frågan inom ramen för myndighetsstyrningen.
Den lagändring som regeringen föreslår om akademisk frihet är också en stark signal om att utbildning och forskning ska fredas och den akademiska friheten stärkas. Att det finns möjligheter att fritt söka och sprida kunskap samt att fritt kunna vetenskapligt granska olika företeelser i samhället är av största betydelse för hela samhället och för demokratin.
Stockholm den 23 februari 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.