genuskunskap

Skriftlig fråga 2002/03:616 av Jóhannesson , Berit (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-03-05
Anmäld
2003-03-05
Besvarad
2003-03-12
Svar anmält
2003-03-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 mars

Fråga 2002/03:616

av Berit Jóhannesson (v) till försvarsminister Leni Björklund om genuskunskap

Sällskapet riksdagens kvinnor mot krig, SÄRK, har bildats. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga. I en interpellation till den dåvarande försvarsministern Björn von Sydow (interpellation 2001/02:185), ställde jag bland annat frågan huruvida försvarsministern avsåg att vidta några åtgärder för att öka kunskapen om genderperspektivet inom Försvarsmakten. Försvarsministerns svar på den frågan var: "Det är dock angeläget att öka kunskapen om kvinnors villkor i konfliktdrabbade länder ytterligare, bland annat hos de trupper som deltar i FN:s fredsfrämjande operationer. Arbetet bör fortsätta genom ett brett spektrum av fortlöpande insatser. Som ett led i detta arbete beslutade regeringen i dag att anvisa medel till Försvarsmakten för att myndigheten ska genomföra ett seminarium om könsrollsperspektiv på krishantering och internationella insatser. Syftet med seminariet är att inventera och utveckla Försvarsmaktens kompetens när det gäller könsrollsperspektivet på framtida krishanteringsoperationer." Ett seminarium, som skulle vara ett avstamp för fortsatt arbete för att sprida kunskap om genuskunskap inom Försvarsmakten, genomfördes. Någon uppföljning eller fortsättning på detta seminarium har dock inte setts till. Enligt mig är genuskunskap ett viktigt verktyg i såväl krisförebyggande som i krishanterande verksamhet.

Min fråga till försvarsminister Leni Björklund är:

Vad avser ministern att göra för att öka kunskapen om genderperspektivet inom Försvarsmakten?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:616 besvarad av

den 12 mars

Svar på frågorna 2002/03:616 om genuskunskap samt 617 och 643 om implementeringen av FN-resolution 1325

Försvarsminister Leni Björklund

Berit Jóhannesson har frågat mig vad jag avser att göra för att öka kunskapen om genderperspektiv inom Försvarsmakten. Hon och Rosita Runegrund har vidare frågat mig vad jag avser att göra för att implementera FN-resolution 1325 på alla nivåer inom myndigheten.

Jag ser detta som ett utmärkt tillfälle att beskriva något av det omfattande arbete som pågår inom området.

I oktober 2002 var Sverige genom Försvarsmakten och Försvarshögskolan värd för en nordisk konferens om att integrera kvinnor i försvaret. Personalchefer från försvarsmakter, internationella genusforskare och jämställdhetshandläggare deltog tillsammans med representanter från bland annat polisväsendet och Totalförsvarets pliktverk. Några av huvudämnena för konferensen var introduktionen av genuskunskap i det militära skolsystemet samt vilken roll ledarskapet har i påverkan på attityder. Därefter har den svenska Försvarsmakten med början i år inlett arbetet med att integrera genuskunskap i ledarskapsämnet på samtliga nivåer inom den militära utbildningen. Inom ramen för ett Equal-projekt, som stöds av EU, utbildar Försvarsmakten jämställdhetsutvecklare vid förbanden. Det är både militär och civil personal som deltar från Försvarsmakten och arbetet sker i samverkan med andra myndigheter.

Försvarsmaktens introduktion av genuskunskap i det militära skolsystemet utgör tillsammans med övrigt jämställdhetsarbete en viktig grund i förverkligandet av intentionerna i FN-resolution 1325/2000. Arbetet sker på bred front och omfattar allt från kvantitativa successivt ökande rekryteringsmål för kvinnliga officerare till kvalitetsarbete för att underlätta för småbarnsföräldrar, tillbyggnad av separata hygienutrymmen, förebyggande av sexuella trakasserier med mera.

Det pågår även arbete som inte bara indirekt utan mer specifikt bidrar till implementeringen av resolutionen. Det seminarium som genomfördes på regeringens uppdrag i mars 2002 syftade både till att inventera och att bygga upp myndighetens kompetens inom området och blev en tydlig start på detta arbete. Därefter har Försvarsmakten bildat en arbetsgrupp som ansvarar för att formulera konkreta mål och åtgärder utgående från resolutionen. Försvarsmakten medverkar dessutom i ett informellt nätverk som arbetar med resolution 1325 och där flera av övriga myndigheter och aktörer som samverkar vid internationella insatser finns representerade.

Myndigheten utvecklar sin utbildning vid Swedint för att den ska tillgodose regeringens krav på svenska bidrag till insatser utomlands utgående från resolution 1325. Ett led i utvecklingen är även att ta till vara resultatet från utvärderingen av tidigare erfarenheter. Erfarenheterna har belyst värdet av att genomföra kompletterande utbildning i insatsområdet och med anledning av detta planerar Försvarsmakten att genomföra viss utbildning lokalt och i samarbete med aktörer såsom Kvinna till Kvinna på Balkan.

Slutligen skulle jag vilja vidga perspektivet utanför Försvarsmakten. Vice statsminister Margareta Winberg har nyligen tagit initiativ till att upprätta en projektgrupp inom Regeringskansliet för att uppmärksamma kvinnors och mäns olika perspektiv på konflikthantering och återuppbyggnad efter väpnade konflikter. Arbetsgruppen ska bland annat föreslå konkreta åtgärder för att öka antalet kvinnor i internationella konflikthanteringsuppdrag på alla nivåer. Gruppen ska alltså agera för en genusbaserad konflikthanteringspolitik i FN, EU och det internationella samfundet i övrigt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.