genmanipulerad potatis
Skriftlig fråga 1998/99:593 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-29
- Anmäld
- 1999-05-04
- Besvarad
- 1999-05-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 april
Det svenska företaget Amylogene har ansökt om att få odla genmanipulerad potatis. Ärendet finns för närvarande hos EU-kommissionen och flera av EU:s medlemsländer har yttrat att man inte är beredda att godkänna den genmanipulerade potatisen. Företaget har emellertid redan fått en lokal licens för testodling. Men det är inte fråga om någon liten testodling. Tillståndet medger att hela 600 hektar med genmanipulerad potatis odlas! Ekologiska Lantbrukarna har skrivit till EU-kommissionär Ritt Bjerregaard för att EU skall agera för att ogiltigförklara tillståndet.
Utöver de risker som finns förknippade med odlingen av den genmanipulerade potatisen är det naturligtvis beklämmande att EU måste ingripa för att regeringen inte förmår att ta tillräcklig hänsyn till miljö och hälsa!
Med anledning av detta vill jag fråga miljöministern:
Avser ministern agera för att stoppa Amylogenes tillstånd att odla genmanipulerad potatis?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:593 besvarad av
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 5 maj
Yvonne Ruwaida har frågat statsrådet Kjell Larsson om han avser agera för att stoppa Amylogenes tillstånd att odla genmanipulerad potatis.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Amylogene HB har ansökt om att få genomföra avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad potatis med förhöjd amylopektinhalt under år 1999. Ansökan omfattar bl.a. produktionsförsöksodlingar på 510 ha. Amylogene har sedan år 1992 haft fältförsöksodlingar med potatis med förhöjd stärkelsehalt (amylopektin) och år 1996 ansökte företaget om godkännande för utsläppande på marknaden av potatis med förhöjd amylopektinhalt. Sverige tillstyrkte ansökan som nu behandlas inom EU, bl.a. i den vetenskapliga kommittén för växter. De invändningar som har rests av andra medlemsländer berör i första hand att utförligare näringsanalysdata efterfrågas, vilket får ses skilt från eventuella ekologiska risker med odling av potatisen.
Från fältförsöken år 1999 kommer 3 000-3 500 ton stärkelse användas till bl.a. försök inom pappers-, lim- och kemisk industri (år 1998 användes 2 300 ton). Jordbruksverket har som ansvarig myndighet tillstyrkt odlingen då man anser att det fortfarande rör sig om försöksodlingar. Det krävs nämligen stora mängder stärkelse för att undersöka hur den fungerar i industriproduktion i större skala.
Varken i direktivet 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer, i miljöbalken eller i förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, finns det specificerat hur stort ett fältförsök högst får vara. I ingressen till direktivet 90/220/EEG står följande: "När genetiskt modifierade organismer införs i miljön bör detta ske gradvis varvid inneslutningen minskas och utsättningens omfattning utökas steg för steg och endast om utvärderingen av de föregående stegen i fråga om människors hälsa och miljön visar att nästa steg är försvarbart".
Enligt Jordbruksverkets experter finns det ingen anledning att tro att den utökade arealen för 1999 års fältförsök skulle kunna innebära någon risk för skadlig påverkan på människors hälsa och miljö. Den genetiskt modifierade potatisen skall inte användas till föda för människor. Vidare har potatis inte några vilda korsningsbara släktingar i Sverige som oönskade egenskaper skulle kunna spridas till. Inte heller bedöms de gener som införts i den aktuella potatisen utgöra någon miljörisk.
Myndighetens bedömningar delas av regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.