generationsväxling
Skriftlig fråga 1997/98:831 av Bäck, Laila (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-04
- Besvarad
- 1998-06-10
- Anmäld
- 1998-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I slutet av maj hade bara 80 personer lämnat sina arbeten till förmån för unga arbetslösa.
Målsättningen har hela tiden varit att betydligt fler, upp till 10 000 äldre, skulle ta tillfället i akt och använda sig av generationsväxlingen.
Trots de regeländringar som gjorts är det fortfarande väldigt få som hittills ansökt om möjligheten till generationsväxling.
Det finns väldigt många som är beredda att använda sig av den här möjligheten om t.ex. åldersgränsen sänks från 63 år till 60 år.
Min fråga till arbetsmarknadsministern är följande:
Avser ministern att vidta ytterligare regeländringar för att fler skall kunna ta del av generationsväxlingen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:831 besvarad av , ()
- Arbetsmarknadsminister Margareta Winberg
Laila Bäck har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare regeländringar för att fler skall kunna ta del av generationsväxlingen.
När möjligheten till generationsväxling infördes den 1 januari 1998 var regelverket utformat så att endast långtidsarbetslösa personer mellan 20 och 35 år kunde anställas för att ersätta den äldre som måste ha fyllt 63 år senast den 31 augusti 1998. Anställningen skulle dessutom vara en tillsvidareanställning.
Möjligheten till generationsväxling utnyttjades initialt i liten utsträckning. En orsak var att långtidsarbetslösheten hade minskat kraftigt sedan åtgärden infördes, ett resultat av det förbättrade konjunkturläget och regeringens övriga insatser inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Regeringen gjorde emellertid den samlade, bedömningen att det var angeläget att justera villkoren för åtgärden.
Från den 15 maj 1998 behöver den som anställs inte längre vara långtidsarbetslös, ej heller behöver anställningen vara en tillsvidareanställning, utan även prov- och visstidsanställningar är möjliga. Det är dock för tidigt att uttala sig om vilka effekter denna regeländring kommer att ge. För att ge regelförändringen ytterligare tid att verka har regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition föreslagit att ansökningstiden för generationsväxling förlängs t.o.m. den 31 december 1998. Målgruppen är dock densamma, personer fyllda 63 år senast den 31 augusti 1998. Det är regeringens förhoppning att dessa åtgärder skall leda till att generationsväxlingen utnyttjas i högre utsträckning.
Laila Bäck frågar om regeringen avser att ytterligare förändra regelverket kring generationsväxlingen, genom att t.ex. sänka åldersgränsen från 63 till 60 år.
Det har aldrig från regeringens sida funnits någon uttalad målsättning om att exempelvis 10 000 personer skulle utnyttja möjligheten till generationsväxling. Sannolikt skulle generationsväxlingen utnyttjas av fler om åldersgränsen sänktes från 63 år till exempelvis 60 år. Man får dock inte glömma att generationsväxlingen inte är en rättighet för arbetstagaren. Den baseras på en överenskommelse mellan en arbetsgivare och en arbetstagare, med den förutsättningen att arbetsgivaren hittar en lämplig yngre person att anställa. Arbetsgivaren åtar sig dessutom att bidra till statens kostnader genom att betala ett finansieringsbidrag under den tid som den äldre erhåller generationsväxlingsersättning. Det är med andra ord inte självklart att en utökning av målgruppen automatiskt skulle leda till att så många fler utnyttjade möjligheten, eftersom även arbetsgivarnas inställning och tillgången på lämpliga ersättare styr. l det rådande arbetsmarknadsläget, där ett ökande antal arbetslösa erhåller anställning och risken för s.k. flaskhalsar ökar, är det ej heller längre samhällsekonomiskt försvarbart att göra ytterligare insatser som leder till att utbudet av arbetskraft minskar på arbetsmarknaden.
Mitt svar blir därför att för närvarande finns det inga planer på att, förutom de förändringar som redan genomförts respektive föreslagits, vidta några ytterligare regeländringar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.