Generationseffekter av reavinstbeskattningen
Skriftlig fråga 2016/17:786 av Anette Åkesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-31
- Överlämnad
- 2017-02-02
- Anmäld
- 2017-02-03
- Svarsdatum
- 2017-02-08
- Sista svarsdatum
- 2017-02-08
- Besvarad
- 2017-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Det är många turer kring reavinstskatten på bostäder. Inte minst verkar regeringspartierna S och MP inte vara överens, vilket – åter – tydliggörs genom bostadsminister Peter Erikssons utspel i söndagens Dagens Nyheter med anslutande dementi av finansministern.
I finansministerns resonemang om varför det inte är aktuellt med en skatteväxling mellan reavinstskatt och ränteavdrag anger hon att det skulle påverka omfördelningen mellan generationerna, där äldre gynnas samtidigt som skatteväxlingen slår mot yngre.
Det må så vara – men samtidigt agerar S-MP-regeringen inte konsekvent i de banorna. Bara som exempel lånar S-MP-regeringen i högkonjunktur för att höja bidrag, vilket också måste ses som att man belastar kommande generationer.
Frågan är om finansministern i kommande budget kommer att agera mer konsekvent enligt linjen om att problematiska generationseffekter bör undvikas.
Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vilka initiativ kommer finansministern att ta i samband med kommande budget för att undvika problematiska generationseffekter?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:786 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Dnr Fi2017/00456/E3 | ||
Finansdepartementet |
Finansministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:786 av Anette Åkesson (M) Generationseffekter av reavinstbeskattningen
Anette Åkesson har frågat mig om vilka initiativ jag avser ta i samband med budgetpropositionen för att undvika problematiska generationseffekter.
Under förra mandatperioden växte underskottet i de offentliga finanserna från 7 miljarder kronor år 2011, till 36 miljarder år 2012, till 52 miljarder år 2013 för att år 2014 landa på 63 miljarder. Utvecklingen drevs av ofinansierade skattesänkningar. Regeringen har sedan den tillträdde vänt utvecklingen och de offentliga finanserna har visat överskott två år i rad. Det skapar förutsättningar för en aktiv fördelningspolitik och innebär i sig en mer neutral effekt vad gäller vilka generationer som bär bördan av dagens finanspolitik.
Fördelningspolitiken ska bidra till att tillväxt och välfärd kommer alla till del så att levnadsvillkor och livschanser utjämnas mellan individer. En jämnare fördelning av samhällets resurser ökar de gemensamma beröringspunkterna i samhället och underlättar att gemensamt ta sig an de framtidsutmaningar Sverige ställs inför.
Fördelningseffekterna av regeringens politik redovisas årligen i den fördelningspolitiska redogörelsen i samband med vårpropositionen. Här redovisas också inkomstutvecklingen för olika åldersgrupper.
En del av omfördelningen sker via skatter och transfereringar, vilket direkt påverkar de disponibla inkomsterna. En annan viktig del av omfördelningen i den svenska välfärdsmodellen är offentligt finansierade välfärdstjänster som vård, skola och omsorg.
Sett över hela mandatperioden har regeringens politik inneburit en tydlig förstärkning av den disponibla inkomsten för hushåll med svag ekonomi och omfattande satsningar på skola och utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorgen. Det bidrar till en utjämning av levnadsvillkoren och livschanserna och en jämnare fördelning av samhällets resurser mellan kvinnor och män, mellan olika generationer och mellan fattiga och rika.
Stockholm den 8 februari 2017
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.