gaskombikraftvärmeverk

Skriftlig fråga 2000/01:470 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-15
Anmäld
2001-01-16
Besvarad
2001-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 december

Fråga 2000/01:470

av Annelie Enochson (kd) till miljöminister Kjell Larsson om gaskombikraftvärmeverk

I Sverige behöver vi energi till uppvärmning. En del av denna energi utvinns ur fossila bränslen såsom olja, med, som alla vet, negativa miljökonsekvenser. Att de fossila bränsletillgångarna sinar ut torde tillsammans med miljöproblemen de orsakar leda till en prioritering av utveckling av alternativa sätt att erhålla energi för värme och andra syften.

Ett alternativ är fjärrvärme byggd på naturgas. Göteborg Energi AB har systematiskt vidareutvecklat fjärrvärmesystemet under de senaste 30 åren, vilket resulterat i att 80@90 % av alla hus i Göteborg, exklusive småhus, nu värms med fjärrvärme. Det har i sin tur kraftigt minskat behovet av olja och jämfört med 1970-talets 90 %, framställs endast 3 % av dagens inmatade energi i fjärrvärmesystemet ur olja. Och 1998 inleddes ett fjärrvärmeprojekt för att anslutna småhus under en fyraårsperiod. Det gör att rökgasutsläppen från 15 000 oljeeldade värmepannor försvinner helt.

Med förväntade räntenivåer och priser på gas och el och med nuvarande skattebelastning är investeringar i s.k. gaskombikraftvärmeverk ekonomiskt försvarbara. Men i och med att regeringen nyligen föreslog en skatteväxling på 3,5 miljarder kronor, som ett första steg i ett tioårsprogram, hotas planerade byggen av värmeverk. Fler steg gör detta alternativ för dyrt.

Därav vill jag fråga:

Vilka kompletteringar till nuvarande förslag planerar regeringen för att säkerställa att detta miljövänliga och samhällsekonomiskt förmånliga alternativ inte kommer att äventyras?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:470 besvarad av

den 17 januari

Svar på fråga 2000/01:470 om gaskombikraftvärmeverk

Näringsminister Björn Rosengren

Annelie Enochson har frågat miljöministern vilka kompletteringar i nuvarande förslag till skatteväxling som regeringen planerar att vidta för att säkerställa att investeringar i gaskombikraftvärmeverk inte äventyras. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I budgetpropositionen 2001 redovisas en strategi för en successivt ökad miljörelatering av skattesystemet genom en grön skatteväxling. En reformering av dagens energiskattesystem är en central del i en sådan skatteväxling. Reformeringen ska bidra till effektivare energianvändning, gynna användningen av biobränslen, ge incitament för att minska företagens miljöbelastning, säkerställa industrins konkurrenskraft, skapa förutsättningar för inhemsk produktion av el och förenkla energiskattesystemet.

Sverige behöver energi för bl.a. uppvärmning och en del av denna energi utvinns ur fossila bränslen som olja, kol och naturgas med påföljande negativa effekter för miljön. I 1997 års energipolitiska beslut har det lagts fast att användningen av fossila bränslen bör hållas på en låg nivå samt att naturgasen är det fördelaktigaste fossila bränslet och att naturgasnätet bör utnyttjas mer effektivt.

Naturgas används i dag för el- och värmeproduktion samt i processindustrin. Naturgas innehåller mindre mängder av de flesta föroreningar än andra fossila bränslen. Koldioxidutsläppen är ungefär 40 % mindre än vid användning av kol och ca 25 % mindre än vid användning av olja.

Naturgasens miljöegenskaper medför i nuvarande system med energi- och miljöskatter att skattebelastningen för naturgas blir betydligt lägre än för olja och kol. Den förändring av energi- och miljöskatterna som trädde i kraft vid årsskiftet förstärker denna skillnad och medför därför att naturgasens konkurrenskraft i förhållande till olja och kol förbättras.

I 1997 års energipolitiska beslut fastställdes vissa principer för utformningen av energiskattesystemet, bl.a. att naturgasens miljöfördelar jämfört med olja och kol ska beaktas. Vid en reformering av energiskattesystemet bör det energipolitiska beslutet utgöra en viktig utgångspunkt.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.