Fritt skolval
Skriftlig fråga 2018/19:393 av Johanna Rantsi (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-13
- Överlämnad
- 2019-03-13
- Anmäld
- 2019-03-14
- Svarsdatum
- 2019-03-20
- Sista svarsdatum
- 2019-03-20
- Besvarad
- 2019-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
I dag har vi många elever och föräldrar som gör aktiva skolval. Det kan handla om att välja en speciell pedagogiskt inriktning eller att välja bort en skola av olika skäl. Det är viktigt att vi värnar möjligheten att välja skola när vi snarare behöver underlätta för fler att göra aktiva val.
Utbildningsministern uttrycker i Agenda den 10 mars 2019 att skolvalet bör ses över. Bland annat förändrade antagningsregler lyfts fram. Ministerns uttalanden i Agenda oroar.
Jag vill därför fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Avser ministern att ta några initiativ för att begränsa elevers och föräldrars möjlighet att välja skola?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:393 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2019/01052/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:393 av Johanna Rantsi (M)
Fritt skolval
Johanna Rantsi har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att begränsa elevers och föräldrars möjlighet att välja skola.
Enligt skollagen (2010:800) ska alla ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet (1 kap. 8 §). Utbildningen inom skolväsendet ska vidare vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 §). I Sverige ser vi nu höjda kunskapsresultat, men samtidigt har skillnaderna i resultat ökat mellan olika skolor. Detta är djupt problematiskt och tydligt kopplat till att segregationen i den svenska skolan har ökat.
Regeringen tillsatte 2015 en skolkommission med företrädare för bl.a. lärare, rektorer och elever samt forskare. Uppdraget var att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan (dir. 2015:35). Skolkommissionen överlämnade 2017 sitt slutbetänkande Samling för skolan (SOU 2017:35).
När det gäller skolsegregationen framhåller Skolkommissionen i sitt slutbetänkande att resultatskillnaderna mellan olika grundskolor ökar starkt. Ökningen förklaras av att skillnaderna mellan skolors elevsammansättning utifrån familje- och migrationsbakgrund ökar. Denna ökade uppdelning riskerar att leda till försämrad likvärdighet i form av ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Till exempel har kraftigt segregerade skolor många gånger svårare att rekrytera och behålla erfaren skolpersonal. Den ökade uppdelningen av elever på olika skolor innebär också att det viktiga värde som ligger i att elever med olika bakgrund möts i skolan urholkas.
Skolkommissionen föreslår i sitt slutbetänkande en nationell strategi för att skapa ett robust skolsystem. Förslagen ska gynna samtliga elever och målet är att alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Samtidigt påpekar Skolkommissionen att åtgärder som syftar till att minska skolsegregationen och öka de finansiella förutsättningarna för en likvärdig skola kräver närmare överväganden.
I juli 2018 tillsattes därför en utredning som ska arbeta vidare med några av Skolkommissionens förslag (dir. 2018:71). Utredaren ska bl.a. analysera hur bestämmelserna om dels placering vid kommunala skolenheter, dels mottagande och urval till fristående skolor, bör ändras för att i större utsträckning främja en allsidig social sammansättning av elever. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2020.
Det är viktigt att genomföra långsiktigt hållbara förändringar i skolan. Regeringen kommer därför att invänta utredningens redovisning och därefter ta ställning till förslagen om bland annat placering, mottagande och urval till skolor.
Stockholm den 20 mars 2019
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.