fritt inträde på vissa museer

Skriftlig fråga 2003/04:548 av Tjernberg, Gunilla (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-12
Anmäld
2004-01-20
Besvarad
2004-01-21
Svar anmält
2004-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 januari

Fråga 2003/04:548

av Gunilla Tjernberg (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om fritt inträde på vissa museer

Gratis inträde på alla statliga museer har varit ett vallöfte som kulturministern ofta åberopat i kulturdebatten och visat stolthet över. Löftet har dock blivit mer och mer urvattnat för varje år och kvar av löftet är inte mycket.

Från att ha gällt alla statliga museer omfattar reformen nu endast tre stycken. Nu visar det sig att inte ens bland dessa tre kommer fullständig avgiftsfrihet att råda. Nu flaggar alla tre museer för att vissa av deras utställningar även fortsättningsvis kommer att avgiftsbeläggas för att fullt ut finansiera reformen.

I en intervju i DN Kultur säger pressansvarig på Moderna museet att om man som besökare vet vad man är intresserad av får man vara beredd att betala medan de som inte har en aning om vad utställningen handlar om inte ska behöva betala.

Man kan verkligen fråga sig om kulturministern hade som avsikt att skilja besökare och besökare åt med den nya reformen. Oavsett avsikt så är det så utfallet kommer att bli vilket är djupt olyckligt. Det visar också på att reformen ser ut att bli betydligt dyrare än regeringen räknat med om den ska genomföras enligt de ursprungliga intentionerna. Denna utveckling har den borgerliga oppositionen varnat för men regeringen har valt att slå dövöra till.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till kulturministern:

Är det ministerns mening att olika besökare ska betala olika mycket beroende på vilken utställning de väljer att gå på och därmed skilja besökare åt?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:548 besvarad av

den 21 januari

Svar på fråga 2003/04:548 om fritt inträde på vissa museer

Kulturminister Marita Ulvskog

Gunilla Tjernberg har frågat mig om det är min mening att olika besökare ska betala olika mycket beroende på vilken utställning de väljer att gå på och därmed skilja besökare åt. Frågan är ställd mot bakgrund av uppgifter i pressen om de villkor som kommer att gälla vid reformen med fri entré på statliga museer.

För det första vill jag klargöra att Gunilla Tjernbergs fråga bygger på en helt felaktig beskrivning av omfattningen av fri entré. Det är till exempel inte bara tre museer som omfattas av reformen, vilket klart framgår av budgetpropositionen för 2004. Det är flertalet statliga museer som kommer att få fri entré under detta och nästa år, vilket är en gigantisk kulturpolitisk satsning som infattar långt fler museer än till exempel motsvarande satsning i Storbritannien.

Hela idén med reformen är, tvärtemot vad Gunilla Tjernberg tycks tro, att öppna upp ett icke-kommersiellt rum där medborgare, oavsett ålder, bakgrund, bostadsort eller plånbok, ska kunna mötas, diskutera och fördjupa sina kunskaper om kulturarvet. Utställningsverksamheten är en viktig del i detta möte, men också andra delar av museets verksamhet är avgörande. Detta perspektiv har också lyfts fram i regleringsbreven för de tre museer på Skeppsholmen som ingår i första etappen av reformen. Där framgår att fri entré även ska gälla öppna debatter, föreläsningar och andra evenemang med nära koppling till basverksamheten.

När det gäller frågan om differentierade avgifter för utställningar angavs det redan i budgetpropositionen för 2004 att reformen med fri entré avser de berörda museernas basutställningar. En följd kan därmed bli att vissa specialutställningar kan komma att avgiftsbeläggas då exempelvis inlån av föremål är förknippade med kostnader utöver det vanliga. De tre första museerna kommer redan i år att redovisa sina erfarenheter till regeringen. Det kommer sedan att ligga till grund för införandet av fri entré på övriga berörda statliga museer 2005. Gunilla Tjernberg drar dessvärre tvärsäkra slutsatser om utfallet av reformen redan innan den ännu har påbörjats.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.