Fritidshemmen och framtiden
Skriftlig fråga 2012/13:205 av Stenberg, Maria (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-12-12
- Anmäld
- 2012-12-12
- Besvarad
- 2012-12-19
- Svar anmält
- 2012-12-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 december
Fråga
2012/13:205 Fritidshemmen och framtiden
av Maria Stenberg (S)
till statsrådet Nyamko Sabuni (FP)
Sedan 1970-talet har skolbarnomsorgen byggts ut kraftigt i vårt land. Verksamheten ska dels bidra till goda uppväxtvillkor genom att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en meningsfull fritid, dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Allt fler barn går på fritidshem, men resurserna till fritidshemmen har inte ökat i samma utsträckning. Barngrupperna är drygt dubbelt så stora i dag jämfört med 1980, och det går nästan tre gånger så många barn per vuxen.
I höstas släppte fackförbundet Kommunal rapporten Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara. Rapporten bygger på fokusgrupper och intervjuer med barnskötare som arbetar på fritidshem samt en enkätundersökning, gjord av Novus Opinion, med 1 000 föräldrar till barn i åldern sex till nio år som går på fritidshem. Resultatet är nedslående.
Fritidshemmen har svårt att garantera barnens säkerhet. Barn och personal utsätts för trängsel, hög ljudnivå och konflikter. Var tredje förälder är orolig för sitt barn när det är på fritidshemmet, och hälften känner press att hämta tidigt. Fritidshemmet blir mer förvaring än utvecklande verksamhet.
För att fritidshemmen ska kunna nå sina mål krävs mindre barngrupper och högre personaltäthet, bättre förutsättningar för personalen att göra ett bra jobb och förstärkning av fritidshemmens möjlighet att kompensera för barns olika bakgrund och särskilda behov.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att fritidshemmen ska nå sina verksamhetsmål?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:205 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2012/13:205 Fritidshemmen och framtiden
Utbildningsminister Jan Björklund
Maria Stenberg har frågat jämställdhets- och biträdande utbildningsministern vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att fritidshemmen ska nå sina verksamhetsmål.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Som Maria Stenberg skriver är allt fler barn inskrivna i fritidshem i dag. Fritidshemmet når ett stort antal barn och är ett viktigt komplement till skolan när det gäller att stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en innehållsrik fritid och rekreation. I många fall är fritidshemmen en förutsättning för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier.
Det är skolhuvudmännen som ansvarar för fritidshemmen och den styrning staten utövar handlar om mål för verksamheten. I och med den nya skollagen infördes en rad bestämmelser i syfte att stärka kvaliteten i fritidshemmet, bland annat förtydligades verksamhetens syfte; förutom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid ska fritidshemmet också stimulera elevernas utveckling och lärande och inte bara vara ett stöd i elevernas utveckling. Det infördes också en tydligare reglering om att huvudmannen ska tillse, förutom att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Vidare infördes en bestämmelse som ställer krav på att det ska finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.
I Statens skolverks allmänna råd för kvalitet i fritidshemmet anges att barngruppens storlek och personaltäthet är viktiga kvalitetsfaktorer. Enligt Skolverket finns dock inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan och det är alltid nödvändigt att anpassa gruppstorlekar och personaltäthet till de förutsättningar som råder i varje fritidshem.
I och med skolhuvudmännens ansvar för fritidshemmen är det på det lokala planet som man måste avgöra vilka resurser som ska tilldelas de olika verksamheterna. Det är självklart viktigt att kommunerna ser till att de krav som finns uppställda i skollagen efterlevs, så att verksamheten i fritidshemmen uppnår en god kvalitet.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.