fritidshem
Skriftlig fråga 1999/2000:881 av Tjernberg, Gunilla (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-02
- Anmäld
- 2000-05-09
- Besvarad
- 2000-05-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:881
av Gunilla Tjernberg (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om fritidshemSkolverket har nyligen presenterat en granskning av fritidshemmen. Granskningen grundar sig på enkäter med personal och föräldrar samt besök på slumpmässigt utvalda fritidshem där personal och barn har intervjuats.
Granskningen visar att besparingar på fritidshemmen har varit så kraftiga att verksamheten inte längre uppnår statens mål, något som också Skolverket anser, enligt Lärarnas Tidning nr 8.
Den genomsnittliga gruppstorleken har ökat från 18 till 26 barn under 90-talet. 1998 gick det 15,4 barn per vuxen anställd. 1990 var motsvarande antal 8,3 barn. Av personalen avvisar 40 % påståendet att personaldimensionering och barngruppernas storlek är ändamålsenliga.
Det övergripande målet är att ge barnen en meningsfull fritid. Granskningen visar att det är flera aktiviteter som man omöjligt kan göra utifrån den personaltäthet som är i dag.
Min fråga till skolministern är:
Vilka åtgärder planerar ministern vidta för att fritidshemmen ska kunna nå uppsatta mål för sin verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:881 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:881 om fritidshem
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Gunilla Tjernberg har frågat mig vilka åtgärder jag planerar vidta för att fritidshemmen ska kunna nå uppsatta mål för sin verksamhet.
Fritidshemmen är kanske den del av barnomsorgen som fått vidkännas de kraftigaste nedskärningarna under 1990-talet, samtidigt som antalet barn i verksamheten ökat från drygt 100 000 till drygt 330 000 under denna period. En anledning till att antalet barn ökat är att sexåringarna nu kommit till fritidshemmen sedan förskoleklassen blivit en del av skolan.
Besparingarna som genomförts har åstadkommits främst genom att man tagit in fler barn i grupperna och minskat personaltätheten.
Skolverket har nyligen presenterat en utvärdering som gjorts genom bl.a. besök och intervjuer med barn och personal på 20 fritidshem. Av utvärderingen framgår att barngrupperna har blivit för stora för att målen för verksamheten ska kunna nås, att personalen inte får tid att planera verksamheten och att lokalerna i flera fall inte är rätt anpassade. Även om en tydlig majoritet, 93 %, av föräldrarna i en enkät säger att de känner sig trygga när barnen är i fritidshemsverksamheten uppger över hälften av personalen att kvaliteten i verksamheten försämrats de senaste åren.
Enligt min mening är det viktigt att vi tar dessa signaler på allvar.
Fritidshemmets uppgift är att komplettera skolan och ge de yngre skolbarnen en meningsfull fritid. Skolverket har på regeringens uppdrag nyligen utfärdat Allmänna råd för fritidshemmen och även för den öppna fritidsverksamheten som vänder sig till 10@12-åringarna. Avsikten är att de allmänna råden ska förtydliga fritidshemmets uppdrag och kunna användas i kommunerna för det lokala kvalitetsarbetet och som grund för utvärdering av verksamheten. Det är min förhoppning att de allmänna råden ska få genomslag i verksamheten och bidra till en gynnsam utveckling.
Jag anser att det finns anledning för många kommuner att generellt se över barngruppernas storlek och personaltätheten i förskola och fritidshem.
Regeringen har i årets ekonomiska vårproposition beräknat medel för kvalitetssäkrande åtgärder inom barnomsorgen till en summa av 500 miljoner kronor om året. Medlen ska fördelas till de kommuner som inför en maxtaxa i barnomsorgen. Som exempel på ett angeläget område för kvalitetssäkring vill jag särskilt framhålla frågan om personalförstärkningar i barngrupperna.
När det gäller de närmare detaljerna som rör medlen för kvalitetssäkrande åtgärder inom barnomsorgen vill jag hänvisa till den kommande propositionen om maxtaxa och allmän förskola m.m. som beräknas kunna föreläggas riksdagen i slutet av maj.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.