Frisläppta IS-kvinnor
Skriftlig fråga 2020/21:3632 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-09
- Överlämnad
- 2021-09-09
- Anmäld
- 2021-09-13
- Svarsdatum
- 2021-09-22
- Sista svarsdatum
- 2021-09-22
- Besvarad
- 2021-09-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Tre IS-kvinnor med barn anlände till Sverige i måndags. De tre svenska medborgarna anses tillhöra den allra mest radikala kärnan av terrorsekten och har utvisats till Sverige på livstid eftersom de kurdiska myndigheterna som haft dem inspärrade (sedan IS besegrades 2019) anser att de är säkerhetshot. Två av de tre kvinnorna har dessutom anhållits misstänkta för krigsförbrytelser, vilket av naturliga skäl också lär stämma. De har, som bekant, varit lojala den värsta terrorsekten i modern tid fram till slutstriden i Baghouz, då IS förlorade sitt sista territorium i Syrien.
Undertecknad och många andra har i många år återkommande lyft problemen med svenska medborgare som anslutit sig till IS eller liknande grupper. Vi har återkommande tryckt på för att regeringen dels ska införa hårda straff för dem som ansluter sig till eller har samröre med den här typen av grupperingar, dels verka för att dessa i den mån det är möjligt förlorar sitt svenska medborgarskap. Vidare har vi påpekat behovet av att rättsprocessen sker i exempelvis Syrien eller Irak, där de grova brotten har begåtts, och att möjliggöra utvisning för dem som på något sätt tagit sig till Sverige.
Regeringen har inte gjort mycket av detta, och den lagstiftning som faktiskt kommit till är för svag samtidigt som merparten av de som är föremål för åtal begick brotten innan lagstiftningen kom till. Trots detta har regeringen avvaktat med en retroaktiv lagstiftning, som borde varit fullt legitim, när det handlar om den grövsta formen av terrorism vi skådat.
Det är illa nog att regeringen agerat senfärdigt och inte förstått vidden av behoven av betydligt hårdare tag. Nu kommer dessutom uppgiften att de kvinnor som trots detta anhållits har släppts på fri fot. En av dessa råkar komma från min tidigare hemkommun Norrköping.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Anser statsrådet att det är lämpligt att personer som är misstänkta för krigsförbrytelser och som har ingått i den värsta terrorsekten i modern tid ska kunna vandra fritt på våra gator, eller avser statsrådet att vidta åtgärder mot bakgrund av de uppgifter som framkommit?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3632 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:3632 av Markus Wiechel (SD)
Frisläppta IS-kvinnor
Markus Wiechel har frågat mig om jag anser att det är lämpligt att personer som är misstänkta för krigsförbrytelser och som har ingått i den värsta terrorsekten i modern tid ska kunna vandra fritt på våra gator, eller om jag avser att vidta åtgärder mot bakgrund av de uppgifter som framkommit.
Regeringens inställning har hela tiden varit att utredningar av brott och möjlig lagföring av de personer som deltagit i Daesh:s aktiviteter bör ske på plats i regionen. Det är där brottsoffer, vittnen och annan bevisning i första hand finns. Självstyret i nordöstra Syrien (AANES) meddelade i juni 2021 Sverige och andra berörda stater att flera brottsutredningar avseende kvinnor med misstänkt koppling till Daesh var klara och att det därför skulle bli aktuellt att utvisa de kvinnor som inte kan lagföras lokalt och deras medföljande barn.
Frågan om ansvarsutkrävande och lagföring av de individer som har begått brott i Syrien och Irak är även fortsatt en prioriterad fråga för regeringen. Personer som har medverkat till allvarliga brott ska ställas till svars och dömas för sina handlingar. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen utreder tillsammans med Åklagarmyndigheten brottslig verksamhet hos de aktuella personerna om sådan misstänks föreligga. Det kan till exempel handla om folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser eller terroristbrottslighet. Myndigheterna har en väl utvecklad förmåga att utreda sådan brottslighet. För folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och många fall av terroristbrottslighet gäller svensk straffrättslig domsrätt oavsett vem som har begått sådana brott och var de har begåtts. Eftersom flera av brotten inte heller preskriberas är det vidare möjligt att utreda och lagföra dem även sedan en lång tid förflutit.
Vid ankomst till Sverige bedöms också varje återvändare individuellt av Säkerhetspolisen utifrån personens eventuella avsikt och förmåga att begå terroristbrott eller grova våldsbrott såväl vid återvändandet som efteråt.
Beslut om att en person ska anhållas eller häktas fattas av åklagare respektive domstol utifrån den lagstiftning som gäller i Sverige. En bedömning att det utifrån denna lagstiftning inte finns grund att anhålla eller häkta en person innebär inte med nödvändighet att inga brottsmisstankar kvarstår eller att utredning inte längre pågår.
Regeringen följer noga utfallet av pågående och eventuella kommande utredningar rörande personer som återvänder till Sverige och misstänks ha begått allvarliga brott i Irak eller Syrien. Arbetet med att bekämpa och förebygga terrorism är högt prioriterade frågor. Jag och regeringen kommer att fortsätta det intensiva arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism.
Stockholm den 22 september 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.