Fredsförhandlingar i Syrien

Skriftlig fråga 2015/16:483 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-12-11
Överlämnad
2015-12-12
Anmäld
2015-12-14
Sista svarsdatum
2015-12-28
Svarsdatum
2016-01-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I dag har det framkommit uppgifter om att olika rebellgrupper i Syrien är beredda att förhandla med den syriska regimen för att äntligen nå fred i landet. Några grupper som inte deltar är islamistgrupperna al-Nusra och Daish, som ju ej heller tror på demokrati och mänskliga rättigheter. Föga förvånande deltar inte heller de kurdiska YPG som har sitt fäste i norra delarna av landet och som utgör basen för den demokratiska, men väpnade oppositionen genom alliansen Syrian Democratic Forces (SDF).

Skälet till att YPG inte är med i förhandlingarna stavas Turkiet som framfört krav på att de inte får vara med. Att Turkiet har enorma brister på MR-området och systematiskt förtrycker kurder är välkänt, men att västvärlden och övriga som är involverade i det syriska inbördeskriget låter dem sätta agendan är totalt oförståeligt. Särskilt då YPG, genom SDF (som även omfattar sunniaraber samt kristna), har fått till en vapenvila med den syriska regimen samt är en av de mest effektiva krafterna mot Daish och andra jihadistgrupper är det synd att de inte får ett stort utrymme gällande framtida fredsförhandlingar.

Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är om hon delar uppfattningen att det är problematiskt att kurderna utestängs och om hon i sådana fall avser att agera för att ändra på detta.

Svar på skriftlig fråga 2015/16:483 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:483 av Markus Wiechel (SD) Fredsförhandlingar i Syrien

Markus Wiechel har frågat mig om jag delar uppfattningen att det är problematiskt att kurderna utestängs och om jag i sådana fall avser att agera för att ändra på detta.

Regeringen verkar för en politisk lösning på Syrienkonflikten som bygger vidare på Genèvekommunikén, inkluderar den syriska opposi-tionen och där även de internationella och regionala nyckelaktörerna engageras. Detta uttrycktes bl.a. i regeringsförklaringen och i det

svenska anförandet vid öppnandet av FN:s generalförsamling i september 2015.

Sverige stödjer den politiska processen för fred i Syrien på flera sätt. Bland annat genom stöd till den svenska ambassadören Birgitta Holst Alani som i höstas utsågs till facilitator för en av FN-sändebudet de Misturas fyra intra-syriska samtalsgrupper. Sverige verkar därtill för ett ökat EU-engagemang för en politisk lösning, med fokus på förtroende-skapande åtgärder, kvinnors deltagande och samlad representation av oppositionen i de ännu ej sjösatta intra-syriska fredssamtalen. Vilka som kommer att delta i samtalen mellan den syriska regimen och opposi-tionen har ännu inte fastslagits.

En samlad representation av oppositionen i fredsprocessen är avgörande för en hållbar politisk lösning i Syrien. Regeringen anser att det är viktigt att det finns en bred representation för Syriens kurder i den politiska processen och har länge uppmanat kurdiska företrädare att engagera sig för en politisk lösning för hela Syrien. Samtidigt har vi, i vår dialog med bi- och multilaterala nyckelaktörer, understrukit vikten av att samtliga delar av det syriska samhället inkluderas i den politiska processen.

Beträffande den oroväckande våldsutvecklingen mellan Turkiets regering och PKK uppmanar Sverige fortsatt med kraft parterna att återgå till fredssamtal. Fredsprocessen med kurderna är av avgörande betydelse för Turkiets fortsatta demokratisering. En återgång till fredsprocessen skulle även bidra till stabilitet över landets gränser, inte minst i Syrien och Irak. Det skulle också bidra till en intensifierad bekämpning av ISIL/Daesh och det fruktansvärda hot de utgör i regionen.

Stockholm den 12 januari 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.