Framtida skattehöjningar
Skriftlig fråga 2020/21:930 av David Lång (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-09
- Överlämnad
- 2020-12-10
- Anmäld
- 2020-12-11
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Historiskt var den långsiktiga trenden för skattetrycket ökande under förra seklet fram till mitten av 1980-talet, och sedan dess har skattetrycket successivt sjunkit något. Dock ligger Sveriges skattetryck fortsättningsvis en bra bit över det internationella genomsnittet för OECD-länderna. Regeringen har under innevarande regeringsperiod i motsats till den långsiktiga trenden successivt höjt skattetrycket med cirka 4–5 procent genom bland annat höjda miljö- och energiskatter inom ramen för den gröna skatteväxlingen. Denna växling av höjda skatter är avsedd att finansiera sänkningar av inkomstskatter. Men höjningarna finansierar också ökade utgifter i staten, vilket föranleder det höjda skattetrycket.
Riksrevisionen publicerade den 8 december 2020 granskningsrapporten RiR 2020:25 angående regeringens prognoser över framtidens skatteintäkter och förändrad energianvändning. Riksrevisionens slutsats är att regeringen inte tar höjd för att energi- och koldioxidskatter kommer att minska i framtiden. Enligt Riksrevisionen börjar regeringens överskattning av statens skatteintäkter märkas 2024, varefter den förväntas öka till ungefär en halv procent av bnp, vilket motsvarar 25 miljarder kronor i dagens penningvärde och med dagens bnp. Detta belopp motsvarar en fjärdedel av de totala skatteintäkterna från energi, miljö och vägtrafik. Därmed har riksdagen inte fått en korrekt bild av hållbarheten i de offentliga finanserna på sikt.
Riksrevisionen slår fast att det framtida skattebortfall som förutspås innebär ett behov av ökad finansiering för att inte försämra de offentliga finanserna – med andra ord högre skatter, lägre utgifter eller ökad upplåning.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern och den nuvarande regeringen att höja skatter för att täcka upp för de försämrade offentliga finanserna i framtiden och i så fall vilka skatter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:930 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:929 av David Lång (SD)
De offentliga finansernas hållbarhet och på fråga 2020/21:930 av David Lång (SD) Framtida skattehöjningar
David Lång har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta de åtgärder Riksrevisionen föreslår för att ge riksdagen mer relevanta långsiktiga bedömningar, och om jag och regeringen avser att höja skatter för att täcka upp för de försämrade offentliga finanserna i framtiden och i så fall vilka skatter.
Eftersom båda dessa frågor tar sin utgångspunkt i en granskningsrapport från Riksrevisionen som publicerades den 8 december 2020 så väljer jag att besvara dessa frågor tillsammans.
Riksrevisionen har granskat hur skatteintäkterna från klimat- och energiområdet går in i regeringens bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet och drar slutsatsen att hållbarheten möjligen är överskattad.
Som svar på frågan om jag avser att följa de rekommendationer Riksrevisionen lämnar vill jag svara att regeringen kontinuerligt arbetar med att förbättra underlag och metoder när det gäller att bedöma finanspolitikens hållbarhet. Riksrevisionens förslag är ett välkommet underlag i detta arbeta och vi kommer nu att titta närmare på dessa och på sedvanligt vis återkomma till riksdagen med en skrivelse under våren där vi närmare redogör för vilka åtgärder vi kommer att vidta med anledning av förslagen. Jag bedömer dock att den överskattning av inkomsterna från energi- och miljöskatter som Riksrevisionen menar kan uppkomma på lång sikt, inte är av en omfattning som äventyrar finanspolitikens hållbarhet eftersom denna är begränsad i förhållande till det totala skatteuttaget.
Angående David Långs andra fråga om jag avser att höja skatter, och i så fall vilka skatter, för att kompensera för ett eventuellt framtida inkomstbortfall, så är svaret att skattesatser justeras kontinuerligt för att skattesystemet ska kunna finansiera den offentliga välfärden på ett effektivt sätt. Regeringen redogör för sina förslag till förändringar av skattesystemet i budgetpropositionen.
Stockholm den 16 december 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.