förvar av kärnavfall
Skriftlig fråga 1997/98:122 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-11-07
- Anmäld
- 1997-11-10
- Besvarad
- 1997-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Peter Nygårds, vd för SKB och tidigare statssekreterare hos näringsministern, uttalade i Södermanlands Nyheter den 6 november att han anser att metoden med djupförvar av kärnavfall inte är en lösning på avfallsproblematiken. Nygårds säger att man inte skall se djupförvaret som en slutförvaring utan som en mellanlagringsmetod. Detta överensstämmer ej med den tidigare information som lämnats av SKB inför lokalisering av kommuner för s.k. förstudier.
Min fråga till statsrådet är följande:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av att SKB lämnat felaktig information till de kommuner som är eller varit aktuella för förstudier?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:122 besvarad av , ()
- Miljöminister Anna Lindh
Birger Schlaug har frågat näringsministern om han avser att vidta några åtgärder med anledning av att SKB lämnat ut felaktig information till de kommuner som är eller varit aktuella för förstudier. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att svara på frågan.
Jag har i flera frågesvar som gällt hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall haft anledning att betona den grundläggande ansvarsfördelningen mellan staten och reaktorinnehavarna på detta område. Så även i detta frågesvar. Det är den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) som är ansvarig för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara det använda kärnbränslet och kärnavfallet. Principen att det är den som genererat avfallet som också skall bära allt ansvar och alla kostnader som är förenade med det är utomordentligt viktig. Det får inte bli så att reaktorinnehavarna skall ges möjlighet att skjuta ifrån sig detta ansvar på staten eller någon annan.
De förstudier som reaktorinnehavarna genom sitt gemensamma bolag SKB bedriver på ett antal platser i landet utgör en första etapp i en process som syftar till att finna en plats lämplig för slutförvar av använt kärnbränsle och långlivat kärnavfall. Denna inledande fas i processen kräver inte tillstånd av regeringen eller någon myndighet. Verksamheten sker helt på SKB:s eget ansvar.
Svaret på frågan är alltså att regeringen eller jag som enskilt statsråd inte har och skall inte ha något ansvar för den platsvalsprocess som SKB påbörjat. Detta gäller självfallet även för den information som SKB lämnar i anslutning till platsvalsprocessen. Regeringen har i stället att pröva den ansökan som SKB lämnar enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. och 5 § kärntekniklagen. En viktig del i prövningen enligt kärntekniklagen är därvid bl.a. att kontrollera att platsvalsprocessen bedrivits på ett sådant sätt att alla som varit berörda kunnat förstå innebörden av det arbete som föregått ansökan. Detta kommer att bli ännu tydligare när den nya miljöbalken träder i kraft.
Jag vill dock i detta sammanhang informera Birger Schlaug om att regeringen i sitt beslut den 20 december 1990, i samband med granskningen av det forsknings- och utvecklingsprogram som reaktorinnehavarna enligt kärntekniklagen vart tredje år skall lämna in till regeringen, framhöll att SKB borde utreda möjligheterna att låta ett slutförvar i demonstrationsskala ingå som ett led i arbetet med att utforma ett slutförvar. I det forskningsprogram, FUD-program 92, som inkom till regeringen den 31 mars 1993 kunde regeringen konstatera att slutförvaret planerades att bli utfört i två huvudfaser, nämligen demonstrationsdeponering och slutförvaring. Demonstrationsdeponeringen planeras enligt SKB omfatta 5-10 % av den totala mängden använt kärnbränsle med möjlighet att återta bränslet under demonstrationsskedet. Beslutet om slutförvaring bör enligt vad som angavs i programmet inte tas förrän efter det att demonstrationsdeponeringen genomförts och resultaten av densamma utvärderats samt andra alternativ övervägts. Någon ändring av denna planering har inte redovisats för regeringen.
Jag vill avslutningsvis betona att regeringen vid flera tillfällen särskilt framhållit att SKB inte bör binda sig för någon specifik hanterings- och förvaringsmetod innan en samlad och ingående analys av tillhörande säkerhets- och strålskyddsfrågor redovisats.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.