Till innehåll på sidan

förutsättningar för inhemsk etanolproduktion

Skriftlig fråga 2003/04:1265 av Gustafsson, Billy (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-05-28
Anmäld
2004-05-28
Besvarad
2004-06-02
Svar anmält
2004-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 maj

Fråga 2003/04:1265

av Billy Gustafsson (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om förutsättningar för inhemsk etanolproduktion

För tre år sedan invigdes en etanolfabrik i Norrköping, Agroetanol @ en investering motsvarande ca 500 miljoner kronor.

I veckan har Sveriges Radio rapporterat att risk föreligger för avveckling av etanoltillverkningen i Sverige på grund av konkurrensläget visavi utlandet.

När gällande avtal med bensinbolagen löper ut om cirka ett och ett halvt år aviserar dessa att man därefter avser att köpa etanol till ett lägre pris producerad utanför Sverige. Därigenom är bland annat Agroetanol i Norrköping efter tre års drift hotat av nedläggning.

Min fråga till statsrådet blir därför:

Vilken bedömning gör statsrådet av förutsättningarna för fortsatt svensk etanoltillverkning och finns en beredskap för insatser om den är hotad?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1265 besvarad av

den 2 juni

Svar på fråga 2003/04:1265 om förutsättningar för inhemsk etanolproduktion

Näringsminister Leif Pagrotsky

Billy Gustafsson har frågat mig vilken bedömning jag gör av förutsättningarna för fortsatt svensk etanoltillverkning och om det finns en beredskap för insatser om den är hotad.

På längre sikt kräver en lönsam svensk produktion av biodrivmedel en kostnadsbild som inte alltför mycket avviker från bensin och diesel. En viktig insats är därför stöd till forskning och utveckling för att sänka kostnaderna. En milstolpe kunde noteras förra veckan då statsministern invigde en pilotanläggning för etanol från skogsråvara i Örnsköldsvik.

På kortare sikt är regeringens skattestrategi för alternativa drivmedel nödvändig för att balansera de högre kostnaderna för biodrivmedel. Regeringens mål är att koldioxidneutrala bränslen ska ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred introduktion av sådana bränslen på marknaden.

Skattestrategin innebär att koldioxidneutrala drivmedel är befriade från såväl koldioxidskatt som energiskatt under en femårsperiod. Strategin gäller med förbehåll att den godkänns av EU-kommissionen såsom förenlig med EG-fördragets statsstödsregler, vilka bland annat innebär att ändringar som är nödvändiga för att förhindra överkompensation av aktörerna alltid kan genomföras.

Under 2003 antogs ett EU-direktiv om främjande av biodrivmedel (2003/30/EG) enligt vilket medlemsstaterna bör se till att en minsta andel biodrivmedel släpps ut på deras marknader. Som referensnivåer för gemenskapen anges att biodrivmedel ska utgöra minst 2 % av försålda drivmedel år 2005, och 5,75 % år 2010.

För att uppfylla dessa mål behövs såväl import som en kraftig uppbyggnad av inhemsk produktion.

Kostnaderna för att producera etanol varierar naturligtvis. Förutsättningarna för att framställa etanol ur sockerrör i ett klimat som till exempel Brasiliens är mycket mera gynnsamma än för framställning ur spannmål i norra Europa och kostnaderna blir därmed lägre. En ökad efterfrågan till följd av bland annat EU:s biodrivmedelsdirektiv kommer dock att påverka tillgång och efterfrågan på världsmarknaden och därmed även prisbilden. Ytterligare en viktig faktor är EU:s importtullar för etanol. Regeringen följer noga de internationella förhandlingarna i dessa frågor.

Regeringen tillkallade i juli 2003 en särskild utredare med uppgift att föreslå nationella mål och strategier för fortsatt introduktion av förnybara fordonsbränslen. Utredaren ska även analysera möjligheten att införa någon form av så kallade gröna certifikat för att främja introduktion av förnybara fordonsbränslen. Utredaren behöver naturligtvis även behandla förutsättningarna för inhemsk produktion av biodrivmedel.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.