Förundersökningsbegränsning

Skriftlig fråga 2005/06:259 av Eberstein, Susanne (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-10-28
Anmäld
2005-10-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-11-09
Svar anmält
2005-11-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 oktober

Fråga 2005/06:259 av Susanne Eberstein (s) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Förundersökningsbegränsning

Att brott beivras tillhör en av rättsstatens grundförutsättningar. Det är viktigt att samhället visar en reaktion på sådana handlingar som inte tillhör vårt samhälles normer, både ur ett allmänpreventivt och ett individualpreventivt synsätt. Men det är även viktigt utifrån brottsoffrets perspektiv att det sker en reaktion. Det ger brottsoffret ett synliggörande och en upprättelse. Att få ett brott som är begånget under åtal kan även innebära en hjälp för brottsoffret i processen att driva skadestånd. I dag kan det fungera så att en brottsling begår ett stort antal brott och det kan finnas flera brottsoffer. Ändå väljer åklagaren att inte åtala den tilltalade för samtliga brott. Enligt aktuell statistik från åklagarväsendet sker åtalsunderlåtelse i 9 % av fallen. Reglerna för att underlåta åtal för brott finns i RB 20 kap. Vidare återfinns regler för att underlåta åtal vid brott i lagen om unga lagöverträdare. Därutöver återfinns regler om förundersökningsbegränsning i RB 23 kap., vilket blir en begränsning i ett ännu tidigare skede. I dessa fall sker inte ens en utredning av brottet. Inget av nämnda lagrum tar sitt uttryck ur ett brottsofferperspektiv. Processekonomi och effektivitet tycks i stället ha kommit i förgrunden. Lagrummen innebär att brottsoffrets möjlighet till upprättelse i domstol åsidosätts. Ur brottsoffrets perspektiv är detta mycket olyckligt eftersom den utsatte inte får se förövaren dömd för det brott offret blivit utsatt för. Det innebär ytterligare en kränkning för den drabbade som redan säkerligen känner sig kränkt.

Min fråga till ministern är vad han avser att göra för att ändra detta så att den misstänkte blir åtalad för samtliga brott han eller hon är misstänkt för oavsett antal.

Svar på skriftlig fråga 2005/06:259 besvarad av

den 9 november

Svar på fråga 2005/06:259 om förundersökningsbegränsning

Justitieminister Thomas Bodström

Susanne Eberstein har frågat mig vad jag avser att göra för att ändra reglerna om åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning så att den misstänkte blir åtalad för samtliga brott han eller hon är misstänkt för oavsett antal.

Susanne Eberstein har ställt sin fråga mot den bakgrunden att det ur ett brottsofferperspektiv är viktigt att samhället visar en reaktion på brottsliga handlingar för att ge brottsoffret ett synliggörande, en upprättelse och en hjälp i processen att driva skadestånd.

Jag vill inledningsvis framhålla att en hörnsten i kriminalpolitiken är att brott ska klaras upp. Reglerna om åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning är till för att effektivisera brottsutredningsverksamheten. Tillämpningen av bestämmelserna bygger dock i stort på förutsättningen att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte får åsidosättas genom en sådan åtgärd. Åklagaren har således vid sin prövning i dessa fall att beakta målsägandens intresse av att lagföring sker, bland annat dennes möjligheter att i brottmålsrättegången kunna framställa sina skadeståndsanspråk.

Jag vill i detta sammanhang betona att arbetet med förbättringar för brottsoffer är en mycket angelägen fråga för mig och för regeringen. Många åtgärder kan vidtas inom ramen för befintligt regelverk genom att myndigheterna i ännu större utsträckning än i dag samverkar kring brottsofferfrågor. Jag kommer givetvis att noga följa den fortsatta utvecklingen på området.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.