Till innehåll på sidan

Fortsatta oklarheter gällande underlag om personlig assistans

Skriftlig fråga 2016/17:353 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-11-18
Överlämnad
2016-11-21
Anmäld
2016-11-22
Svarsdatum
2016-11-30
Sista svarsdatum
2016-11-30
Besvarad
2016-11-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Det är fortsatt oroande att regeringen och ansvarigt statsråd, Åsa Regnér (S), verkar bedriva politik rörande personlig assistans som utgår från ideologiskt färgat tyckande snarare än en gediget grundad analys baserad på aktuell fakta. Detta är inte ett rimligt förhållningssätt utan respektlöst mot alla i behov av personlig assistans.

Inte med ett enda ord nämner statsrådet Regnér i sitt svar på min första fråga, 2016/17:297 Oklart underlag gällande beslut om personlig assistans, om oklarheter gällande underlag för statsrådets uttalanden om användning av resurser avseende personlig assistans och vilka källor som styrker hennes påstående om att uppemot 3 miljarder kronor varje år används för reklam och sponsring.

I Sveriges riksdag den 28 oktober, i den särskilda debatten om personlig assistans och LSS, sa statsrådet ordagrant följande:

”Jag vill att intentionerna i lagstiftningen ska kunna upprätthållas, men det går inte om vi är passiva och inte vågar ta i de svåra sakerna. Jag vidhåller att det är ett problem att kanske 10 procent av 30 miljarder kronor används till reklam och sponsring.”

Det betyder att statsrådet menar att ungefär 3 miljarder kronor varje år används till reklam och sponsring inom personlig assistans. Om det är så i verkligheten handlar det om ett gigantiskt slöseri med skattebetalarnas resurser.

Nu finns det dock ingenting i utredningar, rapporter eller andra dokument som styrker detta påstående från statsrådet. Statsrådet Regnér får därför ytterligare en möjlighet att beskriva källor, underlag, rapporter etcetera som ligger till grund för detta. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

På vilket underlag och vilken analys från myndigheter eller experter baserar statsrådet Regnér sitt påstående i Sveriges riksdag den 28 oktober om att 3 miljarder kronor av anslagna resurser för personlig assistans används till reklam och sponsring?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:353 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/07235/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:353 av Cecilia Widegren (M) Fortsatta oklarheter gällande underlag om personlig assistans

Cecilia Widegren har frågat mig på vilket underlag och vilken analys från myndigheter eller experter som jag baserar mitt påstående i Sveriges riksdag den 28 oktober om att tre miljarder kronor av anslagna resurser för personlig assistans används till reklam och sponsring?

Jag har aldrig sagt att 3 miljarder kronor av anslagna resurser för personlig assistans används till reklam och sponsring utan detta är exempel på när pengar går till annat än assistans. Det jag har gjort är att peka på att det är ett problem och att det kan vara så.

Som jag tidigare nämnt pekar man bl.a. på i betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter SOU 2012:6 att den sammantagna bedömningen är att kostnader för överutnyttjande kan ligga i intervallet 13-18 procent av kostnaderna för assistansersättningen år 2010. Man pekar särskilt på de ekonomiska drivkrafterna i ersättningssystemet kan leda till överutnyttjande. I detta intervall ingår flera delar även t.ex. övervältring av kostnader mellan huvudmän.

Jag nämnde också i frågesvaret (2016/17:297) till Cecilia Widegren att det finns också en rad andra rapporter som pekar på problem med ersättningen inom assistansersättningen. Det är rapporter från Försäkringskassan, Inspektionen för socialförsäkring samt betänkandena Förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9 och Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning, SOU 2012:6. Både Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkring och övriga ovanstående rapporter har särskilt pekat på att det finns aktörer inom assistansersättningen som har ekonomiska incitament att driva på timutvecklingen och öka antalet beviljade timmar.

Stockholm den 30 november 2016

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.