Fortsatt minskning av platserna på MDH
Skriftlig fråga 2013/14:290 av Karlsson, Sara (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-12-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2014-01-08
- Svar anmält
- 2014-01-13
- Anmäld
- 2014-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 december
Fråga
2013/14:290 Fortsatt minskning av platserna på MDH
av Sara Karlsson (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
I höstas rapporterades om ett ökat söktryck till högskoleutbildningarna på Mälardalens högskola, detta samtidigt som regeringen minskade antalet platser på högskolan. Samma trend ser vi över hela landet.
Det sänder fel signaler till de unga som söker sig till den högre utbildningen, och det är en märklig prioritering i en tid av ökad global konkurrens och ökande kompetenskrav i arbetslivet.
I högskolornas prognoser över antalet utbildningsplatser kan man se att över hälften räknar med en fortsatt minskning av antalet platser. Mälardalens högskola räknar med en minskning från 8 101 platser (2011) ned till 6 881 till 2017, en minskning med hela 1 220 platser – eller 15 procent om man så vill.
Det innebär ett hårt slag mot förutsättningarna för företag och offentliga verksamheter i regionen att utvecklas och mot de unga som kliver ut i ett arbetsliv som kräver alltmer utbildning.
Min fråga till utbildningsministern är därför om han tänker vidta några åtgärder för att förhindra den fortsatta minskningen av antalet högskoleplatser.
Svar på skriftlig fråga 2013/14:290 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
den 8 januari
Svar på fråga
2013/14:290 Fortsatt minskning av platserna på MDH
Utbildningsminister Jan Björklund
Sara Karlsson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att förhindra den fortsatta minskningen av antalet högskoleplatser vid Mälardalens högskola.
Regeringens övergripande politik för högskoleområdet är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt.
Som ett led i detta har studieavgifter införts för medborgare från länder utanför EES eller Schweiz för att öka incitamenten för lärosätena att konkurrera med kvalitet snarare än ett lågt pris. Eftersom denna förändring har inneburit att utomeuropeiska studenter vid universitet och högskolor finansieras med studieavgifter utgår inte längre statliga anslag för dessa. I budgetproposition för 2013 drogs även medel in från Mälardalens högskola på grund av inaktiva studenter. Tillsammans med omfördelning av medel till andra lärosäten för att finansiera utbyggnad av vissa vård- och teknikutbildningar förklarar det till stor del de förändrade anslagen till Mälardalens högskola.
Antalet helårsstudenter vid de svenska lärosätena har de senaste åren varit fler än någonsin. År 2010 var en rekordnotering i antalet helårsstudenter på grund av regeringens satsning på tillfälliga platser, och utbildningsvolymen ligger kvar på en historiskt sett hög nivå. Mellan 2006 och 2012 ökade antalet helårsstudenter i landet med 27 500.
En prognos som har gjorts inom Regeringskansliet visar att förändringarna i årskullarnas storlek innebär att de årskullar som slutför gymnasieskolan under de kommande åren har förutsättningar att påbörja en eftergymnasial utbildning i betydligt större utsträckning än tidigare. Detta givet dagens studiemönster och resurser för eftergymnasial utbildning samt oförändrad andel högskolenybörjare som är inresande studenter.
Prognosen för t.ex. dem som slutar gymnasieskolan 2020 är att 63 procent kan komma att få plats att påbörja utbildning inom universitet, högskola eller yrkeshögskola innan de fyllt 34 år. Det kan jämföras med 53 procent för dem som i år har slutat gymnasieskolan. Görs prognosen för år 2030 är utfallet vidare att 53 procent av 30–34 åringar, dvs. de som nu är i tonåren, också kan komma att ha genomfört minst tvåårig eftergymnasial utbildning. Det skulle i sådant fall vara en nivå som Sverige aldrig förr har nått upp till.
Mot denna bakgrund är regeringens slutsats att nuvarande nivå och inriktning när det gäller högre utbildning är väl avvägd.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.