Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

förtroendet för djurskyddsmyndigheten

Skriftlig fråga 2003/04:878 av Widegren, Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-03-10
Anmäld
2004-03-10
Besvarad
2004-03-17
Svar anmält
2004-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 mars

Fråga 2003/04:878

 av Cecilia Widegren (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om förtroendet för djurskyddsmyndigheten

Den nya djurskyddsmyndigheten, som är en regeringsgåva till miljöpartiet, har varit verksam sedan årsskiftet. Under den korta tiden har den vid flera tillfällen varit på kollisionskurs med lantbruksnäringen. Det är olyckligt, då myndighetens syfte borde vara att samarbeta med jordbruksnäringen, inte ständigt misstro dess vilja att värna om djuren. Förhoppningsvis handlar de tidiga utspelen från myndigheten bara om missriktad nybörjarentusiasm och en vilja att sätta myndigheten på mediakartan.

Om djurskyddsmyndigheten har som ambition att bli ett effektivt redskap för djurens bästa borde den agera mer med sina grundläggande uppgifter, som stöd och utbildning för bland annat kommunala djurskyddsinspektörer och näringen, samt följa upp befintliga lagar, som till exempel förbudet mot värphöns i bur. Fria fantasier från myndigheten har i stället lett till rubriker som att bonden ska vara mer företagare, att spaltgolvens tid är över i Sverige och större minkburar oavsett forskningsresultat och vad riksdagen beslutar!

I grunden verkar problemet handla om att djurskyddsmyndigheten lägger alltför stor vikt vid att skapa nya regler och krav i stället för att följa upp och agera för att dagens regelverk efterlevs. När ledande företrädare för myndigheten skickar signaler om att de vill komma med nya förordningar, utan att invänta att riksdag och regering fattar beslut, och vilka skulle innebära kraftigt ökade kostnader för näringen, leder det till oro inom näringen samtidigt som det undergräver förtroendet för myndigheten.

Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta med anledning av ovanstående?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:878 besvarad av

den 17 mars

Svar på frågorna 2003/04:868 om Djurskyddsmyndighetens befogenheter och 878 om förtroendet för Djurskyddsmyndigheten

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Birgitta Carlsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att tydliggöra Djurskyddsmyndighetens befogenheter för att den ska få acceptans hos näringarna som berörs av besluten. Cecilia Widegren har ställt en fråga med i princip samma innehåll.

Den nyligen inrättade Djurskyddsmyndigheten har fått en mycket angelägen uppgift att stärka djurskyddet i enlighet med de mål som satts upp i djurskyddslagen, bland annat om att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom samt hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Den 5 februari 2003 beslutade riksdagen att en ny djurskyddsmyndighet skulle inrättas. Riksdagen ändrade därmed regeringens tidigare förslag i proposition 2001/02:189 och utvidgade myndighetens ansvarsområde till att även omfatta livsmedelsproducerande djur. Enligt miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2002/03:MJU5 bör den nya Djurskyddsmyndigheten bland annat ges möjlighet att, efter regeringens bemyndigande, bevilja tillstånd, meddela föreskrifter med mera. Beträffande myndighetens befogenheter uttryckte utskottet som sin mening att myndigheten bör ha det övergripande ansvaret för den centrala djurskyddstillsynen beträffande samtliga djur som omfattas av djurskyddslagen. Djurskyddsmyndigheten har börjat sitt arbete den 1 januari 2004 i enlighet med riksdagens beslut.

Enligt sin instruktion ska Djurskyddsmyndigheten, som central förvaltningsmyndighet inom djurskyddsområdet, bland annat särskilt följa och utvärdera tillämpningen av djurskyddslagen och, vid behov, föreslå ändringar av lagen eller av bestämmelser utfärdade med stöd av lagen samt meddela föreskrifter inom sitt ansvarsområde. Vid myndigheten ska finnas rådgivande organ, bland annat ett djurskyddsråd. I instruktionen anges att råden ska vara allsidigt sammansatta och innefatta representanter för myndigheter och organisationer. Eftersom myndigheten så nyligen inrättats har den ännu inte formellt hunnit bilda de rådgivande organen men den djurhållande näringen kommer att vara företrädd i såväl myndighetens djurskyddsråd som i dess råd för alternativa behandlingsmetoder.

Liksom andra myndigheter ska Djurskyddsmyndigheten följa verksförordningen, vilket bland annat innebär att innan den beslutar föreskrifter eller allmänna råd ska den noga överväga om detta är den mest ändamålsenliga åtgärden, utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser samt ge bland annat organisationer och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs tillfälle att yttra sig i frågan.

Jag har fullt förtroende för att Djurskyddsmyndigheten inom sitt givna ansvarsområde arbetar enligt de befogenheter som riksdagen har beslutat och enligt vad som anges i myndighetens instruktion, regleringsbrev samt i verksförordningen, och att detta sker i en konstruktiv dialog med alla organisationer som berörs.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.