Försvarshögskolans nedläggning av Cats
Skriftlig fråga 2020/21:2557 av Allan Widman (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-15
- Överlämnad
- 2021-04-15
- Anmäld
- 2021-04-16
- Svarsdatum
- 2021-04-28
- Sista svarsdatum
- 2021-04-28
- Besvarad
- 2021-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Cats har sedan 1998 bedrivit policyrelevant forskning kring tvärsektoriella hotfrågor på Försvarshögskolan. Verksamheten är välfungerande och välfinansierad, men trots detta ska Försvarshögskolan enligt uppgift avveckla denna verksamhet 2022.
Med en alltmer komplex hotbild är forskningen kring tvärsektoriella hotfrågor som cyber, påverkansoperationer, underrättelseverksamhet, ekonomisk säkerhet och direktinvesteringar viktigare än någonsin.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Hur tänker ministern säkerställa att Cats inte läggs ned, så att forskning av tvärsektoriella hotbilder kan fortsätta bedrivas?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2557 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:2557 av Allan Widman (L)
Försvarshögskolans nedläggning av Cats
Allan Widman har frågat försvarsministern hur ministern tänker säkerställa att Cats inte läggs ned, så att forskning av tvärsektoriella hotbilder kan fortsätta bedrivas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
De områden som frågeställaren nämner är viktiga. Det finns anledning att stärka den forskningsbaserade kunskapen om den samhällsutveckling som försvagar demokratin och minskar människors säkerhet, lokalt som globalt. Ett demokratiskt och starkt samhälle är därför en av de samhällsutmaningar som propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop.2020/21: 60) fokuserar på.
Regeringen ser det även som angeläget att stärka den fria forskningen. Forskningsbaserad kunskap är en hörnsten i ett demokratiskt samhälle och detta är viktigt i en tid när desinformation, uppgifter med osäkra källor, propaganda och näthat sprids snabbare och lättare än någonsin.
Som en del i att stärka den fria forskningen föreslår regeringen i vårändringsbudgeten för 2021 (prop. 2020/21:99) en fördelning av medel för en förstärkning av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, utifrån förslag i budgetpropositionen för 2021. Förslaget innebär en ökning av Försvarshögskolans anslag för forskning och utbildning på forskarnivå med 2 500 000 kronor under 2021. Det kommer att öka möjligheterna för Försvarshögskolan att bedriva forskning utifrån egna prioriteringar och behov.
Frågeställaren har frågat försvarsministern hur ministern tänker säkerställa att Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS), som är en verksamhet inom Försvarshögskolan, inte läggs ned. Av 2 kap. 5 och 9 §§ högskolelagen (1992:1434) följer att universitet och högskolor beslutar om sin interna organisation. För Försvarshögskolan innebär detta att högskolan beslutar om sin organisation utöver styrelsen, rektorn och forsknings- och utbildningsnämnden. Hur Försvarshögskolan organiserar sin verksamhet är därför en fråga för högskolan att själv bestämma över. En utgångspunkt i propositionen En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) var att öka kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor genom att skapa en större frihet för lärosätena inom ramen för myndighetsformen. Ett område var möjligheten för universitet och högskolor att utforma sin interna organisation. Sedan dess är det därför detta som gäller vid universitet och högskolor.
De forskningssatsningar regeringen nu gör bidrar till att det även fortsättningsvis finns goda förutsättningar för att bedriva forskning inom de områden som frågeställaren har identifierat.
Stockholm den 27 april 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.