försvarets avveckling av materiel

Skriftlig fråga 2003/04:537 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-08
Anmäld
2004-01-20
Besvarad
2004-01-21
Svar anmält
2004-01-21
Besvarad
2004-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 januari

Fråga 2003/04:537

av Rolf Gunnarsson (m) till försvarsminister Leni Björklund om försvarets avveckling av materiel

Frågan har kommit många gånger: det verkar svårt @ ibland omöjligt @ för exempelvis kommuner eller landsting att få köpa eller övertaga materiel som försvaret inte längre behöver. Svaren är ofta att materielen ska "skänkas bort till Baltikum", endast försäljas i "klump" eller skickas till destruktion. Många kommuner och många landsting har känt sig illa behandlade av detta då visst materiel behövts i deras verksamhet @ och i både fallen är det ju skattebetalarna som står för kostnaderna.

Ett exempel, som denna fråga ska handla om, gäller nu så kallade reservkraftsaggregat. I det här fallet är det Dala Airport AB, ägt av Borlänge och Falu kommuner samt Landstinget Dalarna, som skulle behöva ett sådant, som dessutom lär finnas i Östersund där försvaret förvarar sådana kraftverk. Det är stora svårigheter att förstå att materiel exempelvis ska förstöras eller skänkas utomlands då de behövs i verksamhet här i Sverige @ sådan verksamhet som skattebetalarna står för. Att det kommunala bolaget köper ett aggregat för ca 500 000 kr @ samtidigt som det finns sådana hos försvaret och som inte används@ är en ekvation som skattebetalarna inte har förståelse för.

Avser statsrådet att vidtaga åtgärder för att överblivet försvarsmateriel enklare ska kunna övertas av skattefinansierade verksamheter i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:537 besvarad av

den 21 januari

Svar på fråga 2003/04:537 om försvarets avveckling av materiel

Försvarsminister Leni Björklund

Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att överbliven försvarsmateriel enklare ska kunna övertas av skattefinansierade verksamheter i Sverige.

Det finns i dag inga lagliga hinder för Försvarsmakten att överföra överskottsmateriel till en annan statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. I vissa fall är det även möjligt att låta kommuner disponera överbliven materiel, exempelvis bandvagnar för användning inom räddningstjänsten.

Jag förstår dock om vissa kommuner kan uppfatta avvecklingen av överskottsmateriel som orättvis. Men sett ur ett helhetsperspektiv anser jag att den nuvarande policyn för avveckling av materiel är bra. De delar av överskottet som Försvarsmakten säljer genererar faktiskt pengar till den skattefinansierade verksamheten i Sverige. Dessutom skulle det bli väldigt höga administrationskostnader för Försvarsmakten om man sålde överskottsmateriel styckevis. Det blir med andra ord inte nödvändigtvis dyrare för skattebetalarna för att Försvarsmakten säljer materiel i "klump" i stället för att skänka bort den styckevis till annan skattefinansierad verksamhet.

Slutligen vill jag kommentera det exempel som Rolf Gunnarsson tar upp. I just detta fall måste hänsyn tas till konkurrenslagen och EG-rättens regler om statligt stöd, då verksamheten i fråga inte innebär myndighetsutövning. Det finns med andra ord konkurrenspolitiska aspekter. Att staten lämnar egendom kostnadsfritt till exempelvis ett kommunalt bolag kan störa eller förstöra en befintlig eller potentiell marknad. Det eller de företag som säljer reservkraftsaggregat håller förmodligen inte med Rolf Gunnarsson. Vidare skriver Rolf Gunnarsson att han har svårt att förstå varför materiel skänks utomlands. Det finns många länder i världen där det är betydligt sämre ställt än i Sverige, och att hjälpa dessa exempelvis i form av överskott från Försvarsmakten ser jag som något naturligt.

Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några åtgärder i den riktning som Rolf Gunnarsson frågar efter. Däremot anser jag att det är viktigt att Försvarsmakten informerar kommuner och landsting om vilka förutsättningar som gäller. En öppen kommunikation kan förhoppningsvis förebygga missförstånd och förhindra att kommuner, landsting och andra aktörer känner sig illa behandlade.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.