Förstärkt källskydd och skydd av polisens arbetsmetoder
Skriftlig fråga 2023/24:575 av Katja Nyberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-07
- Överlämnad
- 2024-02-07
- Anmäld
- 2024-02-08
- Svarsdatum
- 2024-02-14
- Sista svarsdatum
- 2024-02-14
- Besvarad
- 2024-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I allt högre utsträckning försöker den organiserade och grova kriminaliteten avslöja polisens arbetsmetoder och källor. När poliser kallas till domstol för att vittna får de svara på frågor om spaningsmetoder men även ursprung gällande underrättelseinformation på vilket beslut om tvångsmedel har tagits. I en demokratisk rättsstat ska den misstänkte ha insyn i och ges rätten till en rättvis rättegång. Men information om polisens källor är ej relevant för beslut i åtalsfrågan, varför den typen av information inte borde stå i strid med rätten till en rättvis rättegång.
Att använda känslig underrättelseinformation i en förundersökning är riskfyllt. Det blir allt vanligare att försvarare under rättegång efterfrågar sekretessbelagd underrättelseinformation. Vägrar polisen att svara på dessa frågor, för att skydda arbetsmetoder eller uppgiftslämnare, kan polismannen bli utredningshäktad. Det finns stora risker för att enskilda poliser måste ta beslut som leder till att de behöver avslöja sin källa, vilket kan kosta människoliv.
Danmark har en lagstiftning som inte tvingar poliser att behöva svara på frågor gällande ursprunget till känslig information som använts i en förundersökning. För att effektivt kunna bekämpa den organiserade kriminaliteten behöver vi en tydlig reglering, där känslig polisiär information som leder till förundersökning och beslut om tvångsmedel inte behöver avslöjas.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Tänker ministern verka för att regeringen lämnar förslag om att införa ett skydd för polisens källor, så kallat källskydd, så att känslig underrättelseinformation innehållande skälig misstanke om brott kan användas för beslut om tvångsmedel utan att ursprunget till informationen behöver avslöjas?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:575 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:575 Förstärkt källskydd och skydd av polisens arbetsmetoder
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:575 av Katja Nyberg (SD)
Förstärkt källskydd och skydd av polisens arbetsmetoder
Katja Nyberg har frågat mig om jag tänker verka för att regeringen lämnar förslag om att införa ett skydd för polisens källor, så kallat källskydd, så att känslig underrättelseinformation innehållande skälig misstanke om brott kan användas för beslut om tvångsmedel utan att ursprunget till informationen behöver avslöjas.
Under pågående förundersökning gäller förundersökningssekretess. Uppgifter i en pågående utredning får i regel inte lämnas ut, om inte förundersökningsledaren bedömer att de kan offentliggöras. Efter att åtal väckts blir uppgifterna i förundersökningsprotokollet som utgångspunkt offentliga. Det är viktigt att polis och åklagare behandlar information om sina källor med försiktighet. En utgångspunkt är att information som inte har betydelse för åtalsfrågan inte ska tas in i förundersökningsprotokollet.
Enligt principen om fri bevisföring får parterna i en rättegång åberopa all bevisning som de kan få fram. Bevisningen prövas fritt av domstolen. Rätten att ställa frågor till ett polisvittne är dock inte ovillkorlig. Rättegångsbalken innehåller ett vidsträckt förbud mot att ställa frågor till den som har tystnadsplikt när det gäller uppgift om identiteten på en informatör eller någon annan uppgiftslämnare till polis eller annan brottsutredande myndighet. Förbudet syftar till att skydda såväl den brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamheten som uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.
En uppgiftslämnare vars identitet inte röjts under förundersökningen kan alltså skyddas även under en efterföljande rättegång i domstol. Frågeförbudet omfattar även frågor där svaret indirekt avslöjar en sådan identitet, vilket betyder att det kan vara förbjudet att fråga om det överhuvudtaget funnits informatörer i en utredning i ett enskilt fall.
Slutligen har domstolen viss möjlighet att avvisa bevisning, till exempel om bevisningen inte har någon betydelse för målet, om beviset inte behövs eller om beviset uppenbart skulle bli utan verkan. Frågor som inte har någon relevans för målet, till exempel om vissa typer av sekretessbelagd underrättelseinformation, kan därmed komma att avvisas av domstolen.
Det är viktigt att allmänheten känner förtroende för rättsväsendet och att personer som har uppgifter att lämna vågar medverka i en rättsprocess. Mot den bakgrunden har regeringen gett Utredningen om Anonyma vittnen i uppdrag att bl.a. analysera om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter i förundersökningen. Utredningen ska redovisa sina slutsatser i vår.
Förutom att skydda enskilda personer som lämnat viktiga uppgifter till polisen är regeringen fast i sin övertygelse att skydda de personer som arbetar i frontlinjen mot den organiserade brottsligheten. Justitiedepartementet har därför tagit fram och remitterat en promemoria med förslag på stärkt skydd för vissa polisanställda. Förslagen innebär att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslås att sekretess ska gälla för uppgifter som kan bidra till upplysning om identiteten på den anställde vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift. Möjligheten att använda en annan uppgift än namn bedöms stärka skyddet för polisanställda och Polismyndighetens brottsbekämpande verksamhet. Författningsändringarna föreslås träda i kraft senare i vår.
Stockholm den 14 februari 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.