förskolebarn i behov av särskilt stöd

Skriftlig fråga 2003/04:1505 av Nylander , Christer (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-08-09
Besvarad
2004-08-23
Svar anmält
2004-09-14
Anmäld
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 augusti

Fråga 2003/04:1505

av Christer Nylander (fp) till statsrådet Lena Hallengren om förskolebarn i behov av särskilt stöd

Barngrupperna i förskolan är fortsatt mycket stora. Hela 17 % av alla barn finns i grupper med 21 barn eller fler. Var fjärde syskongrupp, där det alltså finns barn från ett till fem år, har fler än 21 barn. Det finns ettåringar som går i barngrupper med 24@25 barn!

Nu ökar också andelen förskolebarn som är i behov av särskilt stöd. Enligt Skolverkets rapport Förskola i brytningstid har andelen barn som är i behov av särskilt stöd ökat i sex av tio kommuner. Endast 3 % av kommunerna menar att behoven minskat. Oftast är det i redan socialt tunga områden som behoven ökar. I åtta av tio stadsdelar i storstäderna anses stödinsatserna otillräckliga. Man konstaterar alltså behovet, men har inte resurser att göra något åt det.

Att fler barn är i behov av särskilt stöd kan till stor del förklaras med att den allmänna kvaliteten försämrats i takt med att barngrupperna blivit större.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se till så att varje barn i förskola får det stöd som det är i behov av?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1505 besvarad av

den 25 augusti

Svar på frågorna 2003/04:1504 om likvärdighet i förskolan, 1505 om förskolebarn i behov av särskilt stöd, 1506 om förskolans mål och 1509 om språkförskolor

Statsrådet Lena Hallengren

Christer Nylander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förskolan ska innebära likvärdiga möjligheter för alla barn oavsett vilken kommun de bor i, för att varje barn i förskola får det stöd som hon är i behov av, för att förtydliga förskolans pedagogiska mål och för att öka möjligheten för barn att gå på språkförskolor.

Christer Nylanders frågor berör olika delar av förskolans verksamhet som dock är sammanlänkade av målet att ge alla barn en likvärdig och bra förskola som det första formella steget i det livslånga lärandet. Jag har därför valt att besvara frågorna i ett sammanhang.

Förskolan har efter kraftiga besparingar under 1990-talet åter kunnat få ökade resurser till olika delar av dess verksamhet. Besparingarna har försämrat kvaliteten i verksamheten på flera områden och jag instämmer i att barngrupperna på vissa håll är fortsatt stora och att skillnaderna inom och mellan kommunerna kan vara betydande.

För mig som förskoleminister är frågan om förskolans kvalitet den mest prioriterade och det präglar också regeringens prioriteringar under innevarande mandatperiod. Flera reformer har genomförts under senare år på förskolans område och satsningar kommer även framöver att prioritera och förbättra förskolans kvalitet. Exempel är arbetet med barns språkutveckling och strategier för att möta den mångkulturella förskolan inom storstadssatsningen, en förnyad lärarutbildning, högskolornas och universitetens uppdrag att beakta behovet av att det utbildas fler lärare med inriktning mot förskola och förskoleklass liksom översynen av behovet av en barnskötarutbildning.

Genom maxtaxans bidrag för kvalitetssäkrande åtgärder på 500 miljoner kronor per år har kommunerna kunnat anställa 1 340 årsarbetare i förskoleverksamheten 2003, vilket direkt har påverkat personaltäthet och barngruppernas storlek. Även vårt vallöfte står fast då regeringen i propositionen om förskolans kvalitet kommer att föreslå ett riktat statsbidrag till kommunerna för att ytterligare kunna anställa 6 000 förskollärare, barnskötare och annan personal, med början 2005. Därmed kan personaltätheten öka och barngruppernas storlek minska ytterligare.

Förskolans mål samt ansvaret för barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska lyfts fram av såväl skollagen (1985:1100) som läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Därmed har staten angivit inriktningen för verksamheterna utifrån vilken kommunerna ansvarar för verksamheternas genomförande. Genom återkommande och systematiska uppföljningar och utvärderingar ska kommunledningar få kunskap om kommunens verksamhet och avsätta tillräckliga resurser för att skollagens och läroplanens mål kan genomföras utifrån varje barns behov.

Att arbeta utifrån förskolans mål att sträva mot, och därmed uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska är viktiga och angelägna områden som alltid måste prioriteras när det gäller förskolans kvalitet. Kommunledningar och verksamhetens personal kan därför vara i behov av vägledning i sitt arbete med att förverkliga skollagens och läroplanens mål på dessa områden.

För att förtydliga verksamheten utifrån nationella krav och mål samt för att stödja kvalitetsarbetet i förskolan har regeringen därför givit Skolverket i uppdrag att utarbeta allmänna råd till 2 a kap. skollagen angående kvaliteten i förskolan. Uppdraget ska i sin helhet redovisas till regeringen i januari 2005. Det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet i förskolan bör förstärkas ytterligare. Regeringen har därför tagit initiativ till att en skyldighet att upprätta kvalitetsredovisningar införs även för verksamheten i förskolan, motsvarande den som finns inom skolväsendet.

Dessa samt ytterligare åtgärder kommer att presenteras i regeringens proposition om förskolans kvalitet som föreläggs riksdagen i höst. Regeringen kommer där att ta ställning till Skollagskommitténs förslag om bland annat förskolan som egen skolform. Samtliga åtgärder har till syfte att ytterligare stärka förskolans kvalitet och likvärdighet. Åtgärderna kommer även att bidra till ökad måluppfyllelse av läroplanen och underlätta personalens arbete med målen att sträva mot i förskolan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.