forskning om kön och våld
Skriftlig fråga 2000/01:464 av Carlström, Marianne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-15
- Besvarad
- 2001-01-11
- Anmäld
- 2001-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 december
Fråga 2000/01:464
av Marianne Carlström (s) till utbildningsminister Thomas Östros om forskning om kön och våldVid Uppsala universitet pågår sedan 1990 genusrelaterad forskning inom ämnet sociologi. Inom området våld mot kvinnor och barn, pågår för närvarande 18 projekt.
Därutöver har Sveriges första nationella omfångsundersökning om våld mot kvinnor och barn inletts. Undersökningen förväntas ge viktig kunskap angående omfattningen av våld mot kvinnor i Sverige och kan ligga till grund för vidare forskning, såväl nationellt som internationellt.
Ett nationellt centrum vid Uppsala universitet för forskning om kön och våld torde ha goda förutsättningar att utveckla forskningsverksamhet i form av uppdragsutbildningar. Sverige har uppmärksammat och ligger långt framme i arbetet kring våld mot kvinnor och barn. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbeta brett med frågan t.ex. för de olika yrkeskategorier som berörs i sitt arbete. Grunden i en sådan utbildning bör därför vila på kunskap och forskning.
Min fråga är:
Ämnar statsrådet vidta några åtgärder för att ett nationellt råd för forskning om kön och våld kan byggas upp vid Uppsala universitet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:464 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:464 om forskning om våld och kön
Utbildningsminister Thomas Östros
Marianne Carlström har frågat mig ifall jag ämnar vidta några åtgärder för att ett nationellt centrum för forskning om kön och våld kan byggas upp vid Uppsala universitet.
Först vill jag säga att könsrelaterat våld är ett allvarligt samhällsproblem. Utbildning och forskning kring dessa frågor är därför av central betydelse.
Kommissionen om våld mot kvinnor föreslog i ett delbetänkande (SOU 1994:56) att ett centrum för kvinnor som utsatts för våldtäkt och misshandel skulle inrättas inom hälso- och sjukvården. Detta centrum skulle knytas till den befintliga verksamheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och dess kvinnoklinik. Verksamheten startade den 1 september 1994. Regeringen bidrog till Rikskvinnocentrums uppbyggnad med 3 miljoner kronor årligen under tre år (1994@1997). I samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98: 55) avsattes ytterligare 3 miljoner kronor som ett engångsbelopp för att konsolidera centrumets verksamhet och för att centrumet skulle kunna sprida sina erfarenheter. Riksdagen beslutade vid sin behandling av budgetpropositionen för 1999 att avsätta ytterligare 1 miljon kronor till Rikskvinnocentrum. Riksdagen uttalade att finansieringsfrågan för framtiden bör lösas i annan ordning.
Den verksamhet som bedrivs vid Rikskvinnocentrum är ett viktigt led i arbetet med att förebygga könsrelaterat våld. Verksamheten omfattar dels vård och omhändertagande av patienter, dels metodutveckling, forskning och utbildning. Avsikten med regeringens engagemang i uppbyggandet av Rikskvinnocentrum har varit att delta i ett inledande skede men att landstinget skulle stå för kontinuiteten och den fortsatta verksamheten. Genom en ändring av hälso- och sjukvårdslagen 1996 har landstingen numera också ett ansvar för klinisk forskning på hälso- och sjukvårdens område samt folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Deras område. Det framgår också av lagen att landstingen i dessa frågor ska samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor.
Det är viktigt att frågor om jämställdhet och våld mot kvinnor belyses i utbildningar där de utbildade senare troligtvis kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld. Regeringen har därför kompletterat ett antal examensbeskrivningar i enlighet med förslagen i propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98: 55). Som tillsynsmyndighet för högskolesektorn är det Högskoleverkets uppgift att se till att examensbeskrivningarna efterlevs av universitet och högskolor.
Mot bakgrund av de beskrivna åtgärder som vidtagits anser jag inte att det är aktuellt för regeringen att inrätta ytterligare en verksamhet (i form av ett nationellt centrum vid Uppsala universitet) om kvinnor och våld i Uppsala. Uppsala universitet har mycket stor frihet att besluta om verksamhetens organisation och inriktning. Om universitetet anser att forskningen bäst utvecklas genom en ny centrumbildning kan lärosätet skapa en sådan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.