Forskning om djurfria metoder
Skriftlig fråga 2017/18:1625 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-08-21
- Överlämnad
- 2018-08-22
- Anmäld
- 2018-08-30
- Svarsdatum
- 2018-09-05
- Sista svarsdatum
- 2018-09-05
- Besvarad
- 2018-09-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
År 2010 antog Europaparlamentet det så kallade djurförsöksdirektivet (2010/63/EU). Syftet med direktivet är att de försök som i dag görs på levande djur i antingen vetenskapliga eller utbildningsmässiga sammanhang ska ersättas med djurfria metoder där så är möjligt. Detta är intressant inte minst ur effektivitetssynpunkt. Faktum är att nio av tio blivande läkemedel saknar effekt eller har allvarliga bieffekter som inte upptäcks i djurtesterna utan först vid kliniska studier på människor. 3R (reduce, refine, replace) är därför en viktig metodik och affärsmöjlighet för en effektivare life science-sektor och därmed för att kunna bota fler sjuka och för samhällsekonomin. Men det behövs mer forskning.
Anslag till forskningsområdet är inte prioriterat i dag. Det visar inte minst beviljandegraden av Vetenskapsrådets projektbidrag. För denna forskning är beviljandegraden nämligen i genomsnitt 8 procent medan den är ca 24 procent för övriga projektbidrag inom Vetenskapsrådets verksamhet.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att de försök som i dag görs på levande djur – i antingen vetenskapliga eller utbildningsmässiga sammanhang – ska ersättas med djurfria metoder där så är möjligt, och för att öka forskningen om djurfria försöksmetoder?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1625 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
U2018/03325/F
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1625 av Betty Malmberg (M)
Forskning om djurfria metoder
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att de försök som i dag görs på levande djur – i antingen vetenskapliga eller utbildningsmässiga sammanhang – ska ersättas med djurfria metoder där så är möjligt, och för att öka forskningen om djurfria försöksmetoder.
Användningen av försöksdjur regleras i grunden av det EU-direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål som antogs 2010 (2010/63/EU). Direktivet är genomfört i svensk lagstiftning och bestämmelserna tillämpas sedan 2013. Regelverket är tydligt. Försöksdjur får bara användas om syftet med försöket inte kan uppnås med en annan metod utan användning av djur. En av de djurförsöksetiska nämndernas viktiga uppgifter är att säkerställa att detta efterlevs i samband med att nämnderna prövar om försöken ska beviljas etiskt godkännande.
Enligt det ovan nämnda direktivet ska kommissionen och medlemsstaterna bidra till utveckling och utvärdering av alternativa metoder. Sverige arbetar nationellt på flera sätt för att efterleva direktivets intention. Ett nationellt 3R-center har inrättats vid Jordbruksverket, vilket arbetar för en ökad djurvälfärd och för att färre djur ska användas i försök. Man samlar, tillhandahåller och sprider kunskap om de 3 R:en (reduce, refine, replace) och fungerar som ett nationellt kompetenscenter. Genom forskningsrådet Formas fördelas även medel till svenska laboratoriers deltagande i valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök som organiseras av EU:s referenslaboratorium för alternativ till djurförsök.
Forskningsstöd för 3R-projekt fördelas sedan 2009 av Vetenskapsrådet. Beviljandegraden i Vetenskapsrådet 3R-utlysning var förra året 8 procent, vilket betyder att 8 procent av de inkomna ansökningarna beviljades medel. Betty Malmberg jämför detta med beviljandegraden för projektbidrag inom medicin och hälsa (24 procent 2017).
Att beviljandegraden i en satsning är låg betyder i sig inte att satsningen är lågt prioriterad. Beviljandegraden är beroende av både storleken på satsningen och av söktrycket, dvs. hur många ansökningar som skickas in till en specifik utlysning. Det är inte heller självklart vilken beviljandegrad som är ”lagom” eller att alla utlysningar bör ha samma beviljandegrad. Faktorer som exempelvis hur stort eller hur moget/utvecklat ett forskningsfält är rent kvalitetsmässigt kan påverka en sådan bedömning. Beviljandegraderna för Vetenskapsrådets utlysningar varierar mycket, både mellan olika utlysningar och över tiden.
Forskningsstödet till 3R-projekt utvärderades 2012 inom ramen för det uppdrag som Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet (Nationellt centrum för djurvälfärd) och Vetenskapsrådet fick för att utarbeta förslag till hur det framtida nationella 3R-arbetet skulle bedrivas (L2012/01591). Utvärderingen visade att de finansierade forskningsprojekten generellt var av god kvalité och hade relevanta frågeställningar ur ett 3R-perspektiv. Dock konstaterades att det var svårt att dra slutsatser om vilka 3R-effekter som forskningsstödet faktiskt haft, varför man valde att inte göra några rekommendationer om att ändra forskningsstödets storlek. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att teknikutvecklingen inom en rad vetenskapliga områden också i hög grad bidragit till att utveckla nya metoder med 3R-relevans även om detta inte varit det primära syftet.
Jag konstaterar att regeringen över tid vidtagit en rad relevanta åtgärder i det viktiga arbetet med att, inom ramen för forskning och utbildning, begränsa användningen av försöksdjur och att främja utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök.
Stockholm den 5 september 2018
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.