Forskning om betyg
Skriftlig fråga 2007/08:891 av Thorell, Olle (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-05
- Anmäld
- 2008-03-05
- Besvarad
- 2008-03-12
- Svar anmält
- 2008-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 mars
Fråga
2007/08:891 Forskning om betyg
av Olle Thorell (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
I debatten om den framtida skolan finns det ingen brist på allmänt tyckande och diverse olika åsikter om hur skolan och lärandet bäst främjas. Vad det däremot råder brist på är dels pedagogisk forskning, dels framför allt utvärdering och uppföljning av densamma.
Vi socialdemokrater är inte ensamma i vår ambition att skapa en långsiktig och blocköverskridande uppgörelse om betygssystemet i grundskolan, betyg som ska användas för att följa upp hur väl eleven nått kunskapsmålen, inte bara för att gradera och sortera eleverna inbördes, då sådana betyg inte leder till mer kunskap utan ger bara ökade klyftor och kväver lusten till lärande.
Regeringen vinnlägger sig om att fatta sina beslut grundade på forskning och beprövad erfarenhet. Detta torde också gälla då man lägger förslag inom skolans område. En bred överenskommelse om betyg bör baseras på forskning, beprövad erfarenhet och professionens kunskap. Bara på så vis kan man uppnå en bred förankring bland lärare, skolledare, föräldrar och elever.
Socialdemokraterna kan acceptera att betyg ges tidigare än i årskurs 8, men att barnen under de första skolåren inte ska behöva utsättas för betyg eller betygsliknande omdömen. Regeringen vill att skriftliga omdömen om en elevs kunskapsutveckling ska ges redan från årskurs 1 i grundskolan och att omdömen får vara betygsliknande.
Med anledning av detta vill jag fråga ministern om han avser att lämna en redogörelse för den forskning som stöder förslaget att lämna betygsliknande omdömen redan från årskurs 1.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:891 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:891 Forskning om betyg
Utbildningsminister Jan Björklund
Olle Thorell har frågat mig om jag avser att lämna en redogörelse för den forskning som stöder förslaget att lämna betygsliknande omdömen redan från årskurs 1.
Utbildningen i grundskolan ska ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Det är därför av största vikt att skolan också försäkrar sig om att eleverna har de kunskaper som krävs för sin vidare skolgång. Genom att i den individuella utvecklingsplanen införa skriftliga omdömen från och med årskurs 1 ökar möjligheterna att följa elevens utveckling över tid.
Eleven, föräldrarna och lärarna bör tillsammans kunna följa utvecklingen mot målen i läroplanen och kursplanerna redan från det att eleven påbörjar sin skolgång. Informationen underlättar också för elev, vårdnadshavare och skola att gemensamt ta ansvar för att eleven når målen. Avsikten är att dessa omdömen också ska underlätta för lärare att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd och därmed kunna vidta relevanta åtgärder.
Jag vill understryka att de skriftliga omdömena inte behöver vara betygsliknande. Förslaget innebär att förbudet mot att sådan information om elevens utveckling ges karaktären av betyg slopas. Det är upp till varje skola att bestämma hur dessa skriftliga omdömen ska utformas. Skriftliga omdömen ska anpassas till elevernas ålder och mognad och det är naturligt att informationen anpassas till betygssystemets olika steg ju högre upp i årskurserna eleven kommer. Det viktigaste är att de skriftliga omdömena ger tydlig information om elevens kunskapsutveckling i alla ämnen utifrån mål i läroplaner och kursplaner.
Statens skolverks utbildningsinspektion har visat att alltför få skolor kontinuerligt följer upp och bedömer kunskaper i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Det är oftast först i samband med betygssättning som skolan sammanställer och dokumenterar information om elevers kunskapsresultat i grundskolans samtliga ämnen. Detta är alldeles för sent med tanke på elevens, vårdnadshavares och inte minst skolans behov av att få en överblick över kunskapsresultaten.
Bedömning och återkoppling är centrala delar i processerna som leder fram till förbättringar, såväl i arbetslivet som i skolan. Internationell forskning om framgångsrika skolor, främst från USA och England, men även från Sverige, visar att kontinuerlig utvärdering och återkoppling till eleverna ger positiva resultat. Den forskning som bedrivs kring pedagogisk bedömning visar också hur betydelsefull kännedom om elevers kunskaper är för deras fortsatta utveckling och lärande.
Hela vårt utbildningssystem bygger på mål- och resultatstyrning där uppföljning och utvärdering är nödvändiga förutsättningar för att kunna vidta relevanta åtgärder. I det perspektivet ser jag det som självklart att skolorna i sitt arbete med att få alla elever att nå målen, måste ha möjlighet att systematiskt bedöma och dokumentera elevers kunskapsutveckling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.