Forskning om betong
Skriftlig fråga 2005/06:184 av Nenes, Christina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-10-20
- Inlämnad
- 2005-10-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-11-01
- Svar anmält
- 2005-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 oktober
Fråga 2005/06:184 av Christina Nenes (s) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Forskning om betong
Regeringen har tillsammans med näringslivet och fackliga organisationer utarbetat strategiprogram för sex nyckelbranscher, där staten och näringslivet ska satsa på bland annat utökad forskning.
Däremot finns inte byggnadssektorn med, trots att den sysselsätter en halv miljon människor i Sverige och är den näst största näringen i landet efter vårdsektorn.
Framtidens byggande blir alltmer komplicerat och kunderna ställer allt högre krav. För att den svenska byggindustrin ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen krävs ökade satsningar på forskning och utbildning inom byggsektorn.
Det gäller inte minst forskningen om betong, där det behövs mer forskning för att stärka förutsättningarna för utveckling av betongtekniken och kunna ta till vara dess möjligheter inom form och design. Trots behoven har medlen till forskning och utveckling inom betongområdet minskat kraftigt under de senaste tio åren.
Avser ministern att vidta några åtgärder för att stärka forskningen inom byggsektorn och särskilt inom betongområdet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:184 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:184 om forskning om betong
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Christina Nenes har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att stärka forskningen inom byggsektorn och särskilt inom betongområdet.
Regeringen har genom den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) som riksdagen antagit stärkt anslagen till forskningen, både direkt till universiteten och högskolorna samt till forskningsråden och Verket för innovationssystem, Vinnova, med totalt 2,34 miljarder kronor under tiden fram till år 2008. Särskilt prioriterade områden är medicin, teknik och forskning till stöd för en hållbar samhällsutveckling som stärks med totalt 960 miljoner kronor.
Statlig huvudfinansiär av forskning om bebyggelse och byggande är Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas. Forskningsrådet lämnade bidrag till forskning på totalt 542 miljoner kronor år 2004, varav 30 % eller 165 miljoner kronor gick till forskning om bebyggelse, byggande och samhällsplanering. Formas har dessutom ett samarbete med Byggsektorns innovationscentrum, BIC, för samfinansierad byggforskning med näringslivet. Genom beslut med anledning av den forskningspolitiska propositionen kommer Formas forskningsstöd att öka med 180 miljoner kronor till år 2008 varav 140 miljoner kronor till stöd för forskning om en hållbar samhällsutveckling.
Det finns alltså goda möjligheter att finansiera forskning om bebyggelse och byggande. Det är dock inte regeringens uppgift att detaljstyra forskningen. Det är i stället en uppgift för främst forskningsråden och forskningsfinansiärerna att avgöra hur dessa forskningsmedel ska fördelas till olika områden, program och projekt, till exempel om forskning inom betongområdet.
Jag anser mot denna bakgrund att det finns goda resurser för forskning om bebyggelse och byggande, bland annat om forskning inom betongområdet och att det finns bra förutsättningar för att denna forskning också ska kunna öka.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.