forskning och personlig integritet
Skriftlig fråga 2001/02:431 av Stenmark, Rigmor (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-17
- Besvarad
- 2001-12-21
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 december
Fråga 2001/02:431
av Rigmor Stenmark (c) till socialminister Lars Engqvist om forskning och personlig integritetNeurosedynkatastrofen på sextiotalet förändrade synen på läkemedel och dess biverkningar. Det ledde även till skärpta krav på att läkemedel noga testas innan de marknadsförs. Biverkningar måste också noggrant rapporteras och information måste ges till konsumenterna. Neurosedynkatastrofen ledde även till att det svenska missbildningsregistret inrättades. Detta för att man på ett tidigt stadium skulle kunna slå larm om en ny liknande katastrof var på gång.
I Sverige bevakar vi även mycket noga den personliga integriteten. Detta kommer i konflikt med de medicinska forskarnas mening om att de måste kunna registrera personer med personnummer för att kunna följa som i dessa fall kvinnors läkemedelsintag i samband med graviditet och eventuellt dess koppling till missbildningar på fostren.
Min fråga till socialministern:
Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att förhindra att en liknande katastrof inträffar, samtidigt som gravida kvinnors integritet så långt det är möjligt garanteras skydd?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:431 besvarad av
den 27 december
Svar på fråga 2001/02:431 om forskning och personlig integritet
Socialminister Lars Engqvist
Rigmor Stenmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att en liknande katastrof som neurosedynkatastrofen inträffar samtidigt som gravida kvinnors integritet garanteras skydd.
Neurosedyn- eller talidomidkatastrofen, som inträffade i början av 1960-talet, medförde en i grunden ändrad syn på de risker som hör ihop med läkemedel. Det stod plötsligt klart att en enda tablett intagen under en känslig fas i fostrets utveckling kunde ge mycket svåra fosterskador. Detta var helt ny kunskap omkring år 1960. När orsakssambandet var fastställt visade det sig svårt att reproducera fosterskadorna i djurförsök. Emellertid har tester för fosterskador och krav på dokumentation av oskadlighet i detta avseende utvecklats kraftigt sedan dess. Likaså har säkerhetsövervakningen i form av biverknings- och fosterskaderapportering införts. Läkemedelsverket anser att med dagens säkerhetskrav bör en upprepning av talidomidkatastrofen vara utesluten. Däremot kan man inte garantera att läkemedelsbiverkningar som beror på i dag okända mekanismer inte kan inträffa i framtiden. För att öka säkerheten förutses ett i framtiden ökat inslag av strukturerade uppföljningar av ny och avancerad läkemedelsbehandling, t.ex. i form av kvalitets- och säkerhetsregister, epidemiologiska uppföljningar och särskilt utformade kliniska prövningar.
Enligt personuppgiftslagens (1998:204) regler finns ett långtgående integritetsskydd för den enskilde. I princip krävs ett samtycke för registrering av känsliga personuppgifter.
Mot denna bakgrund avser jag inte att för tillfället vidta några åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.