Försämrade utbildningsmöjligheter
Skriftlig fråga 2013/14:446 av Eneroth, Tomas (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-24
- Anmäld
- 2014-02-25
- Besvarad
- 2014-03-05
- Svar anmält
- 2014-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 februari
Fråga
2013/14:446 Försämrade utbildningsmöjligheter
av Tomas Eneroth (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Sverige ska konkurrera med kvalitet och kompetens, inte med låga löner och okvalificerade arbeten. Detta har varit en väl fungerande strategi för Sverige under många decennier. Men under Björklunds tid som utbildningsminister har andelen ungdomar som får möjlighet att läsa vidare på högre utbildning minskat. På många lärosäten har man dessutom nyligen tvingats till ytterligare nedskärningar av antalet utbildningsplatser. Och för de studenter som har en utbildningsplats föreslår nu regeringen att studiebidraget sänks med 300 kronor i månaden. Min fråga till utbildningsministern blir därför:
På vilket sätt bidrar en mindre andel högskoleutbildade samt sämre studiebidrag till fler jobb?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:446 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm
den 5 mars
Svar på fråga
2013/14:446 Försämrade utbildningsmöjligheter
Statsrådet Maria Arnholm
Tomas Eneroth har frågat utbildningsministern på vilket sätt en mindre andel högskoleutbildade och ett sämre studiebidrag bidrar till fler jobb.
Frågan har överlämnats till mig.
För att ge de studerande ännu bättre förutsättningar för att fokusera på studierna anser regeringen det angeläget att höja studiemedlen med ca 1 000 kronor i månaden. Med regeringens aviserade förslag får en studerande 10 777 kronor per studiemånad vid heltidsstudier 2015, jämfört med 9 754 kronor under 2014. Studiemedelshöjningen befäster Sveriges studiestödssystem som ett av världens mest generösa.
Samtidigt är regeringen nu tydlig med att reformer framöver behöver finansieras fullt ut, krona för krona. Därför finansieras studiemedelshöjningen, och vissa andra kommande satsningar, med en relativt lägre bidragsandel. Gemensamt för alla aviserade finansieringsförslag är att de inte drabbar jobb och företagande.
Antalet helårsstudenter vid de svenska lärosätena har de senaste åren varit fler än någonsin. År 2010 var en rekordnotering i antalet studenter, och utbildningsvolymen ligger kvar på en historiskt sett hög nivå. Mellan 2006 och 2012 ökade antalet helårsstudenter i landet med 27 500.
I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) presenteras en prognos som har gjorts inom Regeringskansliet, i dialog med Universitetskanslersämbetet. Prognosen visar att förändringarna i årskullarnas storlek innebär att de årskullar som slutför gymnasieskolan under de kommande åren har förutsättningar att påbörja en eftergymnasial utbildning i betydligt större utsträckning än tidigare. Detta givet dagens studiemönster och resurser till eftergymnasial utbildning samt oförändrad andel högskolenybörjare som är inresande studenter.
Prognosen för dem som gick ut gymnasieskolan 2013 är att 53 procent beräknas få plats i eftergymnasial utbildning före 34 års ålder. Prognosen för t.ex. dem som slutar gymnasieskolan år 2020 är att 63 procent kan komma att få plats att påbörja utbildning inom universitet, högskola eller yrkeshögskola innan de fyllt 34 år. Det skulle i sådant fall vara en högre andel än någonsin tidigare.
Mot denna bakgrund är min slutsats att nuvarande inriktning när det gäller politiken för studiemedelssystemet och den högre utbildningen är väl avvägd.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.