Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

försäljning av svenska kalvar

Skriftlig fråga 1999/2000:852 av Lindvall, Gudrun (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2000-04-25
Inlämnad
2000-04-25
Besvarad
2000-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 april

Fråga 1999/2000:852

 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksminister Margareta Winberg om försäljning av svenska kalvar

I Sverige är det inte tillåtet att föda upp kalvar uppbundna enbart på mjölk i syfte att skapa sjuka kalvar med blodbrist och därmed ett ljusare kött. Nu tycks alltfler svenska bönder gå förbi detta genom att sälja kalvar till länder som tillåter en sådan uppfödning. Redan de långa transporterna i mycket späd ålder @ kalvarna är ofta endast några veckor när de säljs @ är oacceptabla. De säljs enligt uppgift främst till Holland och Belgien.

Ansvariga för detta är naturligtvis de bönder för vilka en god djuromsorg uppenbarligen är mindre viktig än några hundralappar mer i plånboken. Men även den svenska slakteribranschen har ett ansvar, eftersom man inte betalar ett skäligt pris för köttet. Brist på god marknadsföring? Det bisarra är nämligen att kalvkött importeras till Sverige.

Det ropas med rätta på åtgärder för att stoppa hanteringen. Förutom att den är en skam för den svenska bondekåren och gör att påståendet att det svenska lantbruket skulle vara djurvänligare än annat får sig en rejäl törn undergrävs också respekten för den svenska djurskyddslagen.

Med anledning av detta vill jag fråga ministern:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att ovan nämnda hantering av svenska kalvar ska stoppas?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:852 besvarad av

den 3 maj

Svar på frågorna 1999/2000:852 om försäljning av svenska kalvar, 854 om transporter av kalvar från Sverige och 869 om svensk kalvexport

Jordbruksminister Margareta Winberg

Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att exporten av svenska kalvar ska stoppas. Vidare har Marietta de Pourbaix-Lundin och Jonas Ringqvist frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att få ett slut på de långa transporterna av unga kalvar från Sverige, respektive begränsa den svenska kalvexporten.

Jag har den 14 april respektive den 10 november år 1999 svarat på liknande frågor och hänvisar därför även till vad jag svarade då.

Det borde vara självklart att djur som ska slaktas inte transporteras längre än nödvändigt. Lika självklart borde det vara att djur som ska födas upp hos en specialiserad uppfödare och därför måste transporteras från sin födelsebesättning till en annan gård inte transporteras längre än till närmaste lämpliga plats. Tyvärr vet vi att så inte alltid är fallet.

Sedan EU-inträdet är Sverige en del av den gemensamma marknaden. Detta innebär att t.ex. levande djur och kött fritt kan föras mellan medlemsländerna. Handelsströmmarna styrs till största delen av ekonomiska bedömningar. Priset på t.ex. kalv har varit lågt i Sverige och kortsiktiga ekonomiska intressen har då gjort att export av kalv blivit en god affär. Någon möjlighet att hindra utförsel till en annan medlemsstat finns inte. Ett exempel på detta är domen i mål C-1/96 där EG-domstolen tydligt fastslår att utförsel av kalvar från England inte kan hindras av djurskyddsskäl om införsellandet uppfyller minimireglerna i rådets direktiv 91/629/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar.

Under 1997 beslutades rådets direktiv 97/2/EG om ändring av direktiv 91/629/EEG. Förbättringar infördes bl.a. beträffande kalvboxarnas mått samt begränsningar i bruket av ensamboxar. Dessutom har kommissionen genom beslut om direktivets bilaga fastställt att alla kalvar ska ha tillgång till vissa mängder stråfoder samt att dieten ska innehålla tillräckligt med järn för att säkra en hemoglobinkoncentration på 4,5 mmol/liter blod.

Det finns ett vältäckande och i många avseenden bra regelverk inom EU vad gäller djurtransporter, främst genom rådets direktiv 91/628/EEG om skydd av djur under transport. Vad gäller export av nötkreatur informerade Statens jordbruksverk den 23 november 1999 i ett meddelande svenska exportörer av nötkreatur om det gällande regelverket. I meddelandet uppmärksammades exportörerna bl.a. på att enligt Jordbruksverkets föreskrifter om transport av levande djur (SJVFS 1996:105) får kalvar under två veckors ålder ej transporteras. Detta innebär att kalvar inte får lämna sin födelsebesättning förrän de uppnått två veckors ålder. Kalvtransporterna har hittills, enligt Jordbruksverket, uppfyllt de bestämmelser om skydd av djur under transport som finns.

Det är av yttersta vikt att de nationella kontrollerna av djurtransporter fungerar tillfredsställande och att EG-kommissionen noga övervakar medlemsstaternas efterlevnad av direktiv 91/628/EEG. Under år 1999 initierade Jordbruksverket ett landsomfattande projekt rörande tillsynen av djurtransporter för att kartlägga efterlevnaden av gällande regler samt höja kompetensen hos tillsynsmyndigheter och polis. Projektet kommer att utvärderas under år 2000.

Jag avser att i fortsättningen, liksom tidigare, på alla sätt försöka förbättra bestämmelserna inom EU när det gäller djurtransporter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.