fornlämningarna i de svenska skogarna

Skriftlig fråga 1999/2000:1221 av Kihlström, Dan (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-07-19
Besvarad
2000-08-10
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 juli

Fråga 1999/2000:1221

av Dan Kihlström (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om fornlämningarna i de svenska skogarna

Under de senaste dagarna har larmrapporter kommit om stora skador på fornlämningarna i de svenska skogarna. Genomförda inventeringar och studier på ett stort antal områden i Skåne, Värmland och Västerbotten visade att över 50 % av fornlämningarna var så allvarligt skadade att de inte kan återställas. De fornminnen det bl.a. handlar om är fångstgropar, gravar, förhistoriska boplatser och samiska lämningar. Dessa fornminnen, som är en viktig del av vårt kulturarv, riskerar nu att förstöras för all framtid om inte olika åtgärder vidtas.

Det vanligaste är att skadorna sker vid avverkning och markberedning. Enligt uppgift var inte de förstörda lämningarna okända, utan införda i fornminnesregistret, och utmärkta på den ekonomiska kartan. I kulturminneslagen finns också reglerat hur man ska förfara vid exploatering och ingrepp på platser med fornlämningar. Orsaken till skadegörelsen kan i många fall förklaras med okunskap, dåliga informationsrutiner men också brist på hänsyn.

Min fråga till kulturministern är:

Vilka åtgärder avser kulturministern vidta för att de viktiga fornlämningarna i de svenska skogarna inte ska förstöras?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1221 besvarad av

den 10 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1221 om fornlämningarna i de svenska skogarna

Kulturminister Marita Ulvskog

Dan Kihlström har frågat mig vilka åtgärder som jag avser vidta för att viktiga fornlämningar i de svenska skogarna inte ska förstöras.

Av bestämmelserna i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) följer att det är förbjudet att utan tillstånd göra ingrepp i en fast fornlämning. Det finns alltså i dag ett starkt juridiskt skydd för fornlämningarna. Ansvaret för tillsynen av kulturmiljövården i respektive län ligger hos länsstyrelserna. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har överinseende över kulturmiljövården i landet, vilket bl.a. omfattar uppföljning av de beslut länsstyrelserna fattar i enlighet med bestämmelserna i kulturminneslagen.

Den omfattande mekanisering och rationalisering som det moderna skogsbruket inneburit har medfört en ökad belastning på miljön, och därmed även risken för att de kultur-/fornlämningar som finns i skogsmarkerna utsätts för åverkan.

En rad insatser görs och har gjorts för att öka kunskapen om skogens kulturmiljövärden och för att uppmärksamma problem med skador på fornlämningar i samband med skogsbruk.

RAÄ har gett ut allmänna råd till vägledning för länsstyrelsernas handläggning av ärenden som rör skogsbruk, dvs. fall där åtgärder som avverkning, markberedning och plantering berör eller kan komma att beröra fornlämningar.

Skogsstyrelsen och RAÄ har ett nära samarbete inom vilket bl.a. frågor om skador på kultur-/fornlämningar orsakade av skogsbruket diskuteras. I flera län, bl.a. Värmland och Västerbotten har det genomförts ett projekt kallat "Skog och historia" som syftar till att öka kunskapen om skogens kulturlämningar.

I april i år anordnade RAÄ en konferens med i första hand länsstyrelserna i syfte att aktualisera problemet med skador på fornlämningar i samband med skogsbruk. RAÄ kommer fortlöpande att följa upp länsstyrelsernas handläggning av dessa ärenden.

RAÄ medverkar också i skilda kurs- och informationsinsatser riktade mot bl.a. markägarna och skogsindustrin för att öka kunskapen om skogens kulturmiljövärden. I slutändan är det ju så, att det är hos den som leder arbetet och ytterst den enskilde maskinföraren som kunskapen måste finnas för att skador ska kunna förhindras.

Regeringen ser allvarligt på att fornlämningar i de svenska skogsmarkerna kommer till skada till följd av skogsbruket. Mot bakgrund av de insatser som i dag görs av RAÄ, länsstyrelserna och andra myndigheter är det inte aktuellt för regeringen att nu vidta ytterligare åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.