Förlängningen av sjukpenning till covid 19-sjuka
Skriftlig fråga 2020/21:670 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-24
- Överlämnad
- 2020-11-24
- Anmäld
- 2020-11-25
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Statsrådet besökte socialförsäkringsutskottet den 19 november och redogjorde för regeringens planer gällande gruppen med personer som haft covid-19 och vad som gäller för deras sjukpenning.
Riksrevisionen gav, i en rapport som publicerades nyligen, svidande kritik till flera av de myndigheter som granskades gällande styrning och ledning. Försäkringskassan kritiserades bland annat för att ha dålig insyn i hur statliga myndigheter, i sin roll som arbetsgivare, hanterade sina sjukskriva medarbetare.
Statsrådet Shekarabi, som ansvarar för Försäkringskassan, ställer höga krav på att Försäkringskassan ska ha god kommunikation med företag, små som stora, när det gäller medarbetare som är sjukskrivna eller redan utförsäkrade på grund av covid-19. Detta framstår som en aning märkligt när Försäkringskassan inte lyckas upprätthålla en väl fungerande kommunikation med andra statliga myndigheter.
Statsrådet ställer också kravet att läkare ska kunna garantera att en person med genomgången covid-19 ska vara tillbaka i arbete efter dag 366 i sjukförsäkringen. Givet kunskapen om covid-19 och dess efterverkningar måste det anses vara mycket svårt att kunna ställa en sådan prognos.
Med tanke på just kunskapsläget är min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur avser statsrådet att säkerställa hur den aviserade förändringen inom gällande sjukpenning ska fungera, med tanke på det bristande kunskapsläget om covid-19 och dess biverkningar?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:670 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:670 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Förlängningen av sjukpenning till covid-19-sjuka
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig hur jag avser att säkerställa hur den aviserade förändringen inom gällande sjukpenning ska fungera, med tanke på det bristande kunskapsläget om covid-19 och dess biverkningar.
Covid-19 har tydliggjort brister i sjukförsäkringen. Att det finns problem i sjukförsäkringen, särskilt vid bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid dag 180 i rehabiliteringskedjan, uppmärksammade dock regeringen redan före pandemins utbrott. Därför tillsattes utredningen om en trygg sjukförsäkring med människan i centrum (dir.2018:26). Utredningen har lämnat förslag om bl.a. en mer flexibel rehabiliteringskedja och hur Försäkringskassans prövning av arbetsförmåga kan bli mer begriplig. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Covid-19 är en ny sjukdom och det saknas fortfarande nödvändig kunskap om hur viruset slår mot olika människors hälsa, inte minst på längre sikt. Samtidigt har covid-19 gemensamt med andra sjukdomar att kunskapen inom hälso- och sjukvården kan vara låg, samtidigt som sjukdomen ger diffusa symptom och prognosen för återgång i arbete är oklar. För dessa grupper är det ofta svårare att med gällande regelverk bedöma rätten till sjukpenning.
Regeringen och samarbetspartierna är överens om att rehabiliteringskedjan i sjukpenningen behöver bli mer flexibel för att förhindra att människor förlorar sin sjukpenning. Förslaget innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 ska kunna skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365. Det bedöms göra särskilt stor skillnad för dem med diffusa symptom och en mindre exakt prognos för återgång i arbete, så som exempelvis långtidssjuka i covid-19.
För att få en ökad förståelse för effekterna av covid-19 och hitta bättre metoder för vård, behandling och rehabilitering behövs mer kunskap om långvariga och kroniska symptom av covid-19. Erfarenheterna hittills visar att covid-19 kan drabba olika individer på mycket olika sätt. Vissa har en kort sjukdomsperiod och andra får diffusa symptom under lång tid.
För att få ökad kunskap har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) fått i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende vård, behandling och rehabilitering av patienter med långvariga symptom av covid-19. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att med utgångspunkt i god och nära vård ta fram en processmodell för kommuner och regioners rehabiliteringsinsatser för att upptäcka och behandla personer med långvariga komplikationer efter covid-19.
Regeringen har också identifierat behovet av ökad samsyn mellan vården och Försäkringskassan för att säkerställa att människor som har diffusa symptom får rätt till sjukpenning när sjukdom sätter ned deras arbetsförmåga. Därför har regeringen gett Socialstyrelsen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att komma överens om hur Försäkringskassans krav på information i läkarintygen ska utformas så att de stämmer överens med vårdens faktiska möjligheter att leverera information i de medicinska underlagen.
Människor som drabbas av sjukdom ska kunna lita på sjukförsäkringen när de inte kan arbeta. Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge alla som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom trygghet, även om det saknas evidensbaserad kunskap på samhällsnivå om sjukdomen och dess konsekvenser.
Stockholm den 2 december 2020
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.